Rätt digital teknik ett lyft för tredjeklassare
Rätt använd digital teknik i undervisningen gjorde att eleverna i årskurs tre förbättrade sina resultat rejält. Störst skillnad var det för pojkar i läsning och skrivning. Det visar en ny studie av Annika Agélii Genlott och Åke Grönlund vid Örebro universitet.
– Det gäller att integrera tekniken på ett strukturerat sätt i pedagogiken, säger Annika Agélii Genlott, som delar sin tid mellan Örebro universitet, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Sollentuna kommun.
Resultatet av studien har lett till att elva kommuner i landet nu deltar i ett SKL-projekt där lärare utbildas för att sprida metoden vidare i sina kommuner.
Annika Agélii Genlott och Åke Grönlund har använt de nationella ämnesproven för årskurs 3 för att jämföra resultaten från tre grupper av elever. Forskarnas syfte var att se hur väl en särskild form av strukturerat digitalt stöd i undervisningen fungerade. Detta i jämförelse med både traditionell undervisning, och med en grupp elever som hade tillgång till datorer utan att ha en struktur för social interaktion, formativ återkoppling och formativt lärande. Formativt innebär i korthet att vägleda eleverna mot kunskapsmålen.
Stöd av tidigare forskning
Den undersökta metoden Skriva sig till lärande (STL) bygger på att eleverna får kontinuerlig, formativ återkoppling från sina klasskamrater och lärare för att steg för steg kunna förbättra sina resultat och utvecklas mot målen. Tidigare forskning har visat att den typen av undervisning ger goda resultat.
Örebrostudien kom fram till att STL medförde uppemot 20 procent bättre resultat i skolämnena jämfört med båda de andra undervisningsmetoderna. Lågpresterande elever förbättrade sina resultat ännu mer eftersom tekniken ger möjlighet att minska hinder för inlärning
Ett resultat i undersökningen sticker ut enligt Annika Agélii Genlott
– Vi blev nog mest förvånade över att likvärdigheten mellan pojkar och flickor ökade med metoden Skriva sig till lärande. I matematik blev resultaten helt likvärdiga mellan könen och i svenska minskade skillnaderna markant.
Sämst utan tydlighet
Av de två kontrollgrupperna blev resultatet sämst för de elever som hade tillgång till digital teknik men ingen tydlig struktur för att integrera tekniken i pedagogiken.
– Ny teknik ger inte per automatik bättre resultat, den kan till och med ge motsatt effekt. Om digital teknik däremot används på ett sätt som gynnar lärandefaktorer av olika slag så kan den fungera som effektiv hävstång för lärandet, säger Annika Agélii Genlott.
Metoden har under fem år använts fortbildning av lärare i Sollentuna kommun och ska nu via SKL spridas till andra kommuner i Sverige.
Text: Maria Elisson