Med en unik utbildning i bakfickan vill hon öka respekten för råvaror, mat och produktion

– Jag kan åka ut i kök och prata kvalitet, tekniker och mat men jag kan lika gärna diskutera produktionsmetoder, jordstruktur och grödor med en bonde. Det är styrkan i måltidsekologprogrammet. Vi kan bidra på ett nytt sätt till samhällsutvecklingen eftersom vi har en helhetsbild när det gäller mat och måltider och hur det påverkar miljö och klimat, säger Elin Pettersson.

Hon växte upp på en ekologisk bondgård utanför Köping men lämnade den för att jobba inom hotell- och restaurangbranschen på Irland. Hon började som servitris, arbetade som sommelier och till slut som restaurangchef. Men hon irriterade sig på att man inte visade respekt för råvarorna, maten och produktionen.

Respekt för mat

– Stora mängder mat slängdes och det fanns ingen anpassning till de lokala säsongerna eller miljöpåverkan. Alla råvaror skulle finnas tillgängliga i stort sett året om. För att kunna påverka kände jag att jag kanske borde utbilda mig, säger Elin Pettersson.

Hon sökte till måltidsekologiprogrammet vid Örebro universitet men tackade nej tre gånger innan hon slutligen sa upp sig och åkte hem till Sverige och Örebro.

– Programmet var precis det jag sökte. Det innefattar hela livsmedelskedjan. Från jord till bord och tillbaka till jorden igen.

– Vi har inte bara studerat hur dagens livsmedelsproduktion ser ut utan även traditionella matlagningstekniker, förädling och de sociala aspekterna kring mat och måltider. Hela tiden med ett fokus på matens miljö- och klimatpåverkan både nationellt och globalt, eftersom vår livsmedelskonsumtion påverkar människor långt utanför Sveriges gränser.

Stipendium för studier i Colombia

Nu när Elin Pettersson tagit examen är ett alternativ att fortsätta studera hållbara jordbruksmetoder. Det handlar inte bara om kedjan från jord till bord, utan också om hur näringsämnen kommer tillbaka till jorden igen. Något som blev påtagligt under hennes tid i Colombia.

– Jag fick ett Minor Field Study-stipendium och åkte för att studera hållbarhet på småskaliga kakaoodlingar i södra Colombia.

De små odlingarna blandar buskar, träd och grödor, i så kallade agroforestrysystem. Odlingarna bidrar inte bara med inkomst från kakaobönor utan kan även till stor del försörja familjerna med livsmedel. Det går att jämföra med odlingar i till exempel Västafrika där de ofta har stora odlingar med enbart kakaoträd, så kallade monokulturer.

– I Västafrika odlas kakaon oftast tills marken är utarmad. Det är billigast och kräver minst arbete att hugga ner skog när de behöver ny mark. Kakaon bidrar på så vis till skogsskövling och minskad biologiskmångfald. De små agroforestry odlingarna i Colombia kan istället bidra till den biologiska mångfalden.

Utveckla de små gårdarna

I dag använder Colombia en stor del av kakaon själva och de vill öka produktionen för att kunna exportera eftersom det finns en stor efterfrågan och priserna är höga. De har ett klimat som passar kakao men Elin Pettersson hoppas att de fortsätter utveckla de små gårdarna snarare än att gå över till storproduktioner liknande de som finns i Västafrika.

– En ökad kakaoproduktion kan bidra till en bättre ekonomisk situation för de colombianska kakaobönderna men det behövs både stöd och modernisering för att åstadkomma det. Samtidigt finns det stora problem i landet med korruption och konflikter kring vattenanvändningen i kakaoodlingarna på grund av de allt ökade klimatförändringarna.

Samtidigt vill hon ge en annan bild av Colombia än den som handlar om just korruption och konflikter.

– Jag kände mig så välkommen. Trots alla problem och konflikter inom landet finns en positiv framtidstro. Det finns en stor gästvänlighet i Colombia och en fantastisk stolthet för deras arbete. I medierna får vi bara se en negativ bild av Colombia och jag vill gärna sprida den positiva bilden jag fått under min resa.

Rekommenderar måltidsekologprogrammet

– Och utbildningsmässigt har jag lärt med jättemycket om metodik i fält även om två månader är en kort period. Jag har lärt mig att vara flexibel med hur jag planerar mitt arbete och har säkert skrivit om projektplanen tio gånger.

Till ungdomar som funderar på att söka till måltidsekologprogrammet säger hon – gör det. Men läs igenom kurserna så att du får en helhetsbild av utbildningen.

- Det är viktigt att förstå att det inte bara handlar om måltiden i sig. Du behöver dina gummistövlar för du ska vara ute på bondgårdar och fält och du kommer arbeta i laboratorier så väl som i kök.

- Men det är också det som är unikt med utbildningen, att den binder samman måltiden och livsmedelsproduktionen ur ett hållbarhetsperspektiv. Det är en utbildning som ligger helt rätt i tiden.

Text: Linda Harradine
Foto: Privat