Lång kö när studenter serverade skräpmat
Carolin Vallgren, Johanna Björklund och Sanna Henriksson förbereder maten.
Fem studenter bestämde sig för att bjuda Örebroare på lunch lagad på mat som annars skulle ha kastats. De ville visa att det inte är något fel på maten och ge tips och råd för hur vi kan minska svinnet, som tär både på miljön och plånboken.
Minska matsvinnet
• Köp varor med kort datum och frys in
• Använd dina sinnen och lukta på maten innan den slängs - Bäst-före-datum är en rekommendation
• Sänk temperaturen i kylskåpet, 4-5 grader är att rekommendera
• Hantera frukt och grönt varsamt så håller de längre
• Förvara torrvaror torrt, svalt och mörkt
• Skrumpna frukter kan bli en god smoothie
• Ge bort till grannen om du ska åka bort
– Vi köper för mycket mat, glömmer den längst in i kylen och kastar små rester, säger Carolin Vallgren, en av studenterna bakom skräpmatsprojektet.
Skälen är många men det leder till att svenska hushåll slänger 220 000 ton mat varje år. Det betyder att alla svenskar i genomsnitt slänger 28 kg ätbar mat i soporna och dessutom häller ut 26 kg i slasken. Sammanlagt 54 kg per person och år av mat som det inte är något fel på.
Därför ville Carolin Vallgren tillsammans med Lovisa Nordin, Maria Stenberg, Sanna Henriksson och Ola Albrektsson, som alla går andra året på måltidsekologprogrammet, uppmärksamma människor på att det är hushållen och inte affärerna som står för det största svinnet. De ville nå ut med tips och råd om hur vi kan minska det.
– Jag har till exempel en liten låda i mitt kylskåp som det står "ät snart" på. En påminnelse i vardagen, berättar Carolin Vallgren.
Miljö och mat
– Vi vill komma med lösningar. I vår utbildning är kopplingen mellan miljö och mat tydlig och vi vill dela med oss av vår kunskap. Vi har tidigare gjort ett projekt med restauranger i Örebro angående svinn och har därför en inblick i hur mycket ätbar mat som slängs, säger Sanna Henriksson.
I fredags slog studenterna upp ett tält på Stortorget, satte upp skylten "Kom och ät" och tände grillen. Till sin hjälp hade de kockstudenter från Restaurang- och hotellhögskolan.
Riktigt så enkelt var det förstås inte – projektet hade startat långt tidigare med att leta sponsorer, kontakta matbutiker och ordna allt från transporter till möjligheter att tillaga mat mitt på torget. Maten kom från livsmedelsaffärer som skänkt mat de annars varit tvungna att kasta.
– Det är roligt att vara lärare till studenter som engagerar sig i viktiga samhällsfrågor. Dessutom är det en viktig del i deras utbildning att klara av att leda stora projekt, säger Johanna Björklund, som är lärare på måltidsekologprogrammet.
Från jord till bord
Programmet är utformat för att ge studenterna kunskap om mat, måltider men också om matens påverkan på miljö, klimat och hälsa. Grundtanken är att knyta ihop hela livsmedelskedjan från jord till bord.
– Att vi slänger ätbar mat är ett stort resursslöseri. Ju senare i kedjan maten slängs desto mer energi, arbete och resurser har förbrukats som i sin tur ger onödiga utsläpp av växthusgaser. Om alla får upp ögonen för detta kan vi göra skillnad, säger Carolin Vallgren.
Kön ringlade lång hela dagen och skräpmatsrestaurangen fick stänga en timma tidigare än tänkt – maten var slut.
– Vi trodde det skulle komma folk men vilken kö. Det är definitivt fler här än vi trodde. Och alla är positiva och tycker att det smakar gott, berättar Sanna Henriksson.
Studenterna minglade bland lunchgästerna och kollade inte bara om maten smakade gott utan om de upplever att de slänger mycket mat hemma och så svarade de på frågor om matsvinn.
– Jag är stolt och förhoppningsfull. Ett bra studentinitiativ för en bra sak, säger Johanna Björklund.
Text: Linda Harradine
Foto: Kicki Nilsson, Icon.