Ny bok avslöjar hemliga tjänstemän

– Det handlar om ett maktspel som är svårt att komma åt, med människor som kan säga en sak och göra något annat. Idag är detta en något bortglömd mekanism inom teorier för hur organisationer fungerar, säger Jan Olsson.

Hans nya bok Subversion in institutional change and stability lyfter fram ett teoretiskt perspektiv inom statsvetenskapen som visar att aktörer med en egen agenda kan påverka hur en organisation fungerar och förändras. De dominerande riktningarna idag bygger antingen på sociologiska förklaringsmodeller eller på rationella val, en modell som har sitt ursprung i ekonomisk teori.

– Jag argumenterar för att lyfta fram politiska aktörer och politiska handlingar. I allmänhet har politiska mekanismer legat i bakvatten under i flera decennier. Men vi måste förstå att nyckelaktörer faktiskt kan göra skillnad, säger Jan Olsson.

Effektivt i hemliga nätverk

Politiska aktörer finns definierade inom teorierna för nyinstitutionalism . Det kan till exempel vara tjänstemän som öppet protesterar eller gör motstånd. Det nya i Jan Olssons bok är att specifikt poängtera vikten av ”subversiva handlingar”, dolt agerande.

– Det kan vara otroligt effektivt att verka i hemlighet i nätverk. Vi kan räkna med att subversiva handlingar finns i alla organisationer där det finna motstridiga uppfattningar om vad som ska göras, säger Jan Olsson och ger exempel från sin tidigare forskning om kommunala tjänstemän som arbetar med miljöfrågor. Den visar att de ”neutrala” tjänstemännen kan driva beslut i en riktning som inte alltid är uppenbart för de som ska ta ansvar, politikerna.

Är det alltid dåligt med subversiva handlingar?

– Om ledningen är korrupt och handlar stick i stäv med uppdraget så kan subversiva handlingar vara ett sätt att ta ansvar för organisationens värderingar.

Jan Olsson pekar på att konflikter i sig är naturliga och att många organisationer idag styrs av ramlagar som lämnar de svåra besluten till tjänstemännen.

Hur undersöker man det som är hemligt?

– Är det viktigt så kommer det upp till ytan förr eller senare. Vi forskare kan också hämta idéer från hur journalister jobbar.  Många svarar också på anonyma enkäter. Men det är svårt att upptäckta subversiva handlingar medan de pågår.

Inte alltid som House of Cards

Det finns en lång rad konkreta exempel på subversiva handlingar som lämnat det fördolda. Det räcker med att säga: Edward Snowden. Jan Olsson exemplifierar också med den svenska ”Saudiaffären” där anonyma visselblåsare läckte information till media om vad affärsrelationerna i realiteten innefattade, ett avslöjande som bland annat ledde till att dåvarande försvarsministern tvingades avgå.

Ett fiktivt praktexempel på subversiva handlingar är tv-serien House of Cards:

– Maktspelet är något överdrivet. Skulle du agera som Francis Underwood skulle du snabbt bli genomskådad och såga av den gren du själv sitter på. Du måste också samarbeta och vara konstruktiv för att klara dig. Men när riktigt stora värden står på spel så kommer de subversiva handlingarna.

Vill ha mer korsbefruktning

Jan Olsson vill med sin bok lyfta fram subversiva handlingar som en storhet att räkna med:

– Idag är forskarna specialiserade inom olika inriktningar. Jag vill ha mer av korsbefruktning där mikromekanismer också finns med.

Nästa år kommer ytterligare en bok som behandlar subversiva handlingar som en faktor inom institutioner. Tillsammans med Örebrokollegan Erik Hysing analyserar Jan Olsson i den bland annat förhållandet mellan subversiva handlingar och demokrati.

Text och foto: Maria Elisson