Han får pris för årets bästa examensarbete
Erik Andersson fick i sällskap med sin handledare Marie Öhman ta emot priset av Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.
Röra eller inte röra? För idrottslärare är fysisk beröring idag ett omdebatterat inslag i undervisningen. Erik Andersson har studerat synen på kroppskontakt mellan lärare och elever under 1900-talet och fått pris av Lärarnas Riksförbund för ”Årets bästa examensarbete inom lärarutbildningen”.
– Oerhört inspirerande, kommenterar Erik Andersson, som tog emot sin utmärkelse vid en ceremoni på universitet idag torsdag.
Han tog examen i våras vid Örebro universitet som ämneslärare i idrott och historia och jobbar som lärare på Yrkesgymnasiet i Örebro.
Kombinationen fysisk beröring och idrottslärare är laddat:
– Många lärare är rädda för att anklagas för sexuella handlingar och väljer att undvika fysisk beröring, trots att det ibland kan vara nödvändigt, säger Erik Andersson
I sitt examensarbete använder han sig av båda sina ämnen, idrott och historia, genom att analyser artiklar publicerade under 1900-talet i ”Tidskrift för gymnastik”, en facktidning för idrottslärare.
Erik Andersson har gjort nedslag vart tionde år och kunnat urskilja fem olika synsätt på fysisk beröring. Under första halvan av förra seklet handlande artiklarna mycket om beröring som behandling.
– Läraren var mer som dagens sjukgymnast och gav massage och kände på lederna. Strävan var att få eleverna att röra på sig, berätta Erik Andersson.
En andra kategori är beröring för att skapa relationer:
– Läraren tar i hand eller ger en klapp på axeln för att bli mer som en kompis än en auktoritet. Den tidigare strikta rollfördelningen byts mot en stämning av glädje och vänskap.
Ytterligare ett förhållningssätt är omsorg, som dyker upp mot slutet av 1900-talet.
– Eleverna som har det svårt och behöver någon att prata med ska då kunna vända sig till läraren, få en kram och hjälp med att reda ut sina problem. Yrkesrollen breddas och läraren blir också en terapeut och fostrare.
En fjärde aspekt handlar om två typer av säkerhet. Den ena är nödsituationer som kan kräva hjärt- och lungräddning, den andra om att till exempel ta emot elever från en trampolin. Detta synsätt har funnits med under hela den period som Erik Andersson studerat.
Den femte kategorin, och mest nutida, är lärarens eget ansvar för fysisk beröring.
– Det handlar om hur läraren själv reflekterar över sitt eget agerande, bland annat i kamplekar för att sätta gränser för hur mycket det går att leva ut aggressioner på att sätt som är godtagbart för omgivningen, säger Erik Andersson.
Examensarbetet bygger vidare på den forskning om fysisk beröring som gjorts av Marie Öhman, biträdande professor i idrott med didaktisk inriktning vid Örebro universitet. Hon var Eriks Anderssons handledare.
– Marie Öhman har visat att många lärare känner en rädsla för att uppfattas fel, att bli anklagade för sexuella handlingar. Mitt arbete visar att historiskt sett har den fysiska beröringen inte behandlats som ett problem, som det är idag.
Den svenska synen skiljer sig från många andra länder. I Storbritannien, USA och Australien är reglerna mycket strikta och det är i princip förbjudet att ta i eleverna.
Erik Andersson har idag idrott som en del av sin lärartjänst.
– För mig är det nyttigt att reflektera över min roll. Självklart måste vi motverka alla former av övergrepp, men samtidigt är fysisk beröring ibland nödvändig, för säkerheten men också för att kunna visa omsorg och skapa en kamratlig relation till eleverna.
Text: Maria Elisson
Foto: Micael Jonsborg