Elitlaget eller förskolebarnen – där ger pengarna mest tillväxt

I sin avhandling har Emelie Värja undersökt hur tillväxten påverkas av en kommuns beslut om hur de fördelar sina intäkter. Hon har även undersökt hur kvaliteten skiljer sig åt mellan olika kommuner inom den dagliga verksamheten för personer med funktionsnedsättningar.

Svårt säga nej till eliten

I sin första del, som blivit omtalad och citerad på många håll i Sverige, kom Emelie Värja fram till att det inte har någon positiv effekt på tillväxten i en kommun om det läggs skattepengar på ett lag i högsta serien.

– Det finns en lång historia i att stötta elitlag. Jag förstår att det kan vara svårt att säga nej till att ge pengar, men jag menar att det måste ske på rätt grunder och med rätt motiv, säger Emelie Värja.

Samtidigt är Emelie Värja tydlig med att hon inte tar ställning till om en kommun ska ge pengar till elitlag eller inte. Det hon visar i forskningen är att man inte kan ha önskan om tillväxt som ett motiv.

Motivet viktigt

– Motivet måste vara något annat, till exempel att skapa välmående eller öka gemenskapen. Man måste ge pengarna på rätt grunder, inte bara gå på en magkänsla, säger Emelie Värja.

I sin fortsatta forskning har Värja undersökt hur kvalitén på daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning ser ut, i ljuset av att allt fler kommuner har en allt tajtare budget. Där finns LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, som säger att alla ska kunna leva ett fullgott liv oavsett i vilken kommun man bor.

– Jag kom fram till att det finns skillnader beroende på var man bor. Det hänger dels samman med hur skatteunderlaget ser ut i kommunen, men även vilka politiker som styr.

Rött eller blått

– I en "röd" kommun har man generellt en lägre kostnad, medan den i en "blå" kommun är högre. Jag är inte jätteförvånad över resultatet men tycker det är tråkigt att skillnader finns trots att det är en rättighet styrd av LSS och att det under lång tid funnits ett utjämningssystem i Sverige.

Emelie Värja utgick även från socialstyrelsens olika kvalitetsindikatorer för att se om det fanns något samband med kostnaden.

Omfördelning

I den fjärde undersökningsdelen tittade hon på hur tillväxt påverkas av hur kommunen använder skattepengarna. Eftersom kommunerna i dag har en begränsad möjlighet att öka skatteintäkterna med ökade skattesatser, kan ett alternativ i stället vara att omfördela utgifterna för att nå en ökad tillväxt, och möta framtidens ökande behov.

I sin artikel ser Emelie Värja indikationer på att det har en positiv korrelation med tillväxt att satsa en större andel av skatteintäkterna på barnomsorg och äldrevård. Det kan hänga samman med att fler personer då känner att privatlivet fungerar och kan arbeta mer, vilket i sin tur ger ökade skatteintäkter.

– Det ger positivt samband på tillväxten. Om man i stället tittar på satsningar på infrastruktur vänder den positiva effekten till negativ om man har för stor andel som går till just detta område, säger Emelie Värja.

Stort intresse

Hennes första undersökning, om sambandet mellan tillväxt och kommunal satsning på ett elitlag, har rönt stort intresse runt om i Sverige.

– Många journalister har hört av sig, inte minst i kommuner där frågan om pengar till elitlag varit på agendan. Sedan har privatpersoner från bland annat Leksand och Karlstad, med stark hockeykultur, ringt och tackat för min forskning.

Vad hoppas du att forskningen ska leda till?
– Att skattepengarna ska användas så effektivt som möjligt, att den ska hjälpa kommunerna i sina beslut för att öka välfärden för alla skattebetalarna, säger Emelie Värja, som nu lämnar forskarvärlden för ett jobb som rådgivare för den kommunala sektorn inom PWC i Stockholm.

Text och foto: Cathrine Gustavsson