Bilden av oss själva när tillvaron förändras
Vad händer med människorna i en mindre ort när tillvaron förändras genom att en dominerande industri minskar personalen och arbetslösheten ökar? Hur ser de på omgivningen och möjligheterna att påverka arbetsliv och framtid? Med Degerfors som utgångspunkt är det här frågor som Susanna Lundberg diskuterar i sin doktorsavhandling i sociologi vid Örebro universitet.
Hon kallar den "Vi kan ju sälja det övriga landet till hugade spekulanter". Om tillhörighet, gemenskaper och handlingsmöjligheter i en förändrad ekonomi och det är i spåren av att järnbruksindustrin inte längre har samma betydelse i Mellansverige som hon diskuterar hur en del lyckas och andra lyckas mindre bra i den nya situationen.
– Jag beskriver hur människor med arbetarklassbakgrund i en liten ort gör för att påverka bilden av sig själva och sitt samhälle. När arbetsmarknaden i många mindre samhällen i Sverige har förändrats de senaste decennierna har vissa människor möjlighet att ”hänga med” och anpassa sig till den nya ekonomin, men alla har inte det.
Hon beskriver hur människor med lite mer sociala kontakter och självförtroende och därmed bättre möjligheter på arbetsmarknaden vinner på att peka på mer misslyckade och oönskade i samhället.
– Genom att anklaga andra får de lite mer framgångsrika tillfälle att berätta om sin egen förträfflighet och hur väl de anpassat sig till samhällets värderingar och krav, säger hon.
Värderingar som skiljer
I människornas berättelse om sitt samhälle och arbetsliv finns många olika värderingar som skiljer mellan de Susanna Lundberg nämner som ”önskade” respektive ”oönskade” i samhället.
– De som inte haft möjlighet att anpassa sitt arbetsliv till den nya ekonomin blir anklagade för ”bristande motivation” eller ”fel egenskaper”, men många gånger handlar oförmågan att hänga med om brist på pengar eller sociala kontakter – vilket är ett annat sätt att säga låg klassposition eller underordning i samhället. Även möjligheten att flytta och pendla påverkas av vilka ekonomiska möjligheter och sociala kontakter man fått med sig genom livet.
Hur man får ett värde som samhällsmedborgare varierar över tiden. I jordbrukssamhället såg man till exempel med misstänksamhet på icke bofasta människor men när arbetsmarknaden krävde geografisk rörlighet förändrades den synen.
Hemortens betydelse
Men också lokalorten får betydelse för hur människor värderas. I Degerfors handlar mycket om de män som arbetar eller skulle kunna arbeta på Järnverket.
– Det är deras berättelse som i stor utsträckning formar kollektivet medan däremot kvinnornas värderingar har svårare att få lokalt fotfäste. De får i stället söka stöd på ett nationellt plan där jämställdhet och annat värderas annorlunda.
I Susanna Lundbergs avhandling är de senaste decenniernas förändringar på arbetsmarknaden utgångspunkt. Men hon menar att gränser mellan ”önskade” och ”oönskade” dras även vid andra breda förändringar i samhället, som till exempel nu med den stora flyktingströmmen.
– Jag hoppas att vi alla ska bli mer medvetna om att alla människor i samhället, både de framgångsrika och de mindre framgångsrika, behöver vara med och påverka både i lokalsamhället och i det vidare samhället. Genom att lyssna på fler än de vi vanligtvis har omkring oss kan vi förstå fler perspektiv på vårt gemensamma samhälle.
Text: Lars Westberg
Foto: Hanna Thomé