Örebroforskning gör att robot nu ska visa vägen på storflygplats
Roboten i projektet "Spencer" möter verkligheten på storflygplatsen Schiphol i Amsterdam, med start måndag 30 november. Uppdraget är att hjälpa passagerare att hitta rätt.
Forskare från Örebro universitet har bidragit till att roboten kan kartlägga sin omgivning. Projektet finansieras av EU-kommissionen och är ett samarbete mellan forskare och företag i fem länder.
– Flygplatsen är en utmanande plats att navigera på, med så mycket glas och en omgivning som ständigt ändras av tillfälliga hinder, som parkerade bagagekärror och människor, säger Achim Lilienthal, professor i datavetenskap och projektledare för Örebrobidraget till forskningsprojektet.
Med start måndag 30 november och en vecka framåt ska roboten provas i folkmyllret på storflygplatsen Schiphol. Efter testkörningen ska justeringar göras inför den verkliga premiären i mars då representanter för EU-kommissionen finns på plats tillsammans med andra inbjudna.
Värst med bagagekärror
Den högresta roboten med sitt vänliga om än nollställda "ansikte" har uppgiften att lotsa passagerare från en gate till en annan, som ledare för en grupp resenärer som inte är så vana att ta sig fram på internationella flygplatser. Forskarna i Örebro har försett roboten med en förutsättning för att kunna tas sig fram – kartor. Roboten kartlägger sin omgivning genom att med laserstrålar mäta avståndet till olika hinder.
Det enklaste är kartan över allt som är fast, till exempel väggar.
– Människor som rör sig är heller inte så svårt. Det är värre med föremål som är tillfälligt permanenta. Vi vet inte hur länge bagagekärran kommer att vara parkerad. Sådant gör det svårt för roboten att veta var den befinner sig. Vi arbetar med en kartläggning som tar hänsyn till dessa föremål, berättar Achim Lilienthal.
Alla de teoretiska delarna av robotens förmåga ska sättas samman till en helhet under testveckan på Schiphol. Förutom Örebroforskarnas del handlar det bland annat om robotens förmåga att förstå människors beteende. Det kan vara att inte ta sig rakt igenom en grupp som hör ihop, eller se sig om för att försäkra sig om att gruppen hänger med.
– Det är förvånansvärt svårt att få alla delar att passa ihop. Det kan handla om ett litet misstag någonstans som kan ta oförutsägbart lång tid att upptäcka och reda ut, förklarar Achim Lilienthal.
Robotprojektet drivs av forskare. Men initiativet kommer från det holländska flygbolaget KLM. Orsaken var oönskade kostnader när ovana passagerare missade flyg eftersom de gick vilse.
– Nu är flygplatsen ombyggd och mycket lättare att hitta på, konstaterar Achim Lilienthal.
Många fler möjligheter
Men robotprojektet är inte förgäves för det. Achim Lilienthal ser andra konkreta användningsområden på flygplatser, till exempel att ta hand om passagerare som missat sitt flyg och har lång tid till nästa avgång. En robot kan vara enklare att uppdatera med korrekt information än en människa. Dessutom kan den kommunicera på flera språk.
För flygbolaget och flygplatsen finns ett visst mått av att vara futuristisk och cool i robotprojektet. Men flygplatser, eller som museiguide, är inte enda möjliga "arbetsplatsen" för roboten:
– Den här tekniken kan användas i alla robotar som ska samverka med människor. Automatiska truckar till exempel skulle bli mer accepterade om de fungerade bättre i samspelet, säger Achim Lilienthal.
Han ser överhuvudtaget en framtid i dessa robotar:
– Om robotar gör att människor kan bo kvar hemma i ytterligare två år är det något bra. Men man måste vara väldigt noga med i vilka sammanhang som de ska användas, säger Achim Lilienthal.
Text: Maria Elisson