Miljontals kronor går till kampanjer utan resultat
Myndigheter i Sverige och många andra länder spenderar varje år miljontals kronor på olika informations- och upplysningskampanjer, som inte ger några långsiktiga effekter. Det visar en ny studie av forskare vid Örebro universitet, Karlstads universitet och Norwegian Social Research publicerad i Journal of Pension Economics and Finance i dag.
– Detta är ett i raden av resultat som starkt ifrågasätter nyttan av offentliga informationskampanjer som ett sätt att stärka individers kunskaper om relativt komplexa fenomen som pensions- och försäkringssystem. De miljontals kronor som myndigheter spenderar på liknande kampanjer kan rimligtvis användas bättre, säger Mikael Svensson, forskare i nationalekonomi vid Örebro universitet.
Han har tillsammans med forskare vid Norwegian Social Research (NOVA) och Karlstads universitet analyserat om en informationskampanj om det norska pensionssystemet, som gjordes om för ett par år sedan, gav resultat. Forskarna ville ta reda på vilka kunskaper som redan fanns och vilka effekter informationskampanjen fick.
Genomtänkta beslut
– För att invånare ska kunna göra övervägda och genomtänkta beslut om sin pension är det viktigt att det finns kunskap och förståelse för hur pensionssystemet fungerar, till exempel hur pensionen påverkas om man väljer att arbeta längre och fördröja sin pension, säger Niklas Jakobsson, forskare i nationalekonomi vid Karlstads universitet.
I studien fick en grupp ta del av en riktad informationskampanj om det nya pensionssystemet. Denna grupp jämfördes med en annan grupp, som inte fick någon riktad information alls. De kunde förstås aktivt söka upp information som finns tillgänglig för alla på till exempel försäkringsmyndighetens hemsida.
Studera effekten
– Eftersom det var slumpen som bestämde vilka invånare som fick del av informationskampanjen så kunde vi studera effekten av själva informationskampanjen på kunskaper och beteenden, säger Niklas Jakobsson.
Resultaten visar att informationskampanjen skapade en direkt och kortsiktig förbättring av kunskaperna hos den grupp som fick ta del av informationen. Men vid en uppföljning ett antal månader senare så var hela kunskapseffekten försvunnen.
– Den blygsamma effekten som informationskampanjen hade haft på befolkningens kunskaper, var alltså helt utraderad ett antal månader senare, konstaterar Mikael Svensson.