Miljoner till forskning om effekter av insatser för ungas hälsa

Båda projekten handlar om insatser för ungdomars hälsa och vilken effekt de kan ha. Margareta Möller, som är verksam vid Universitetssjukhuset, är adjungerad professor i hälso- och vårdvetenskap och hennes forskning handlar bland annat om interventionsstudier för tonåringar med psykosomatiska besvär.

Vad har hänt?

Hennes projekt, där också hälsoekonomen Lars Hagberg finns med, genomförs i samarbete med forskare vid Uppsala universitet. Det bygger på data för 609 individer, som intervjuades mellan 1991 och 1993. Då var de 16-17 år och 409 av dem intervjuades igen 2006-08. Hälften av ungdomarna hade höga värden på depressionsskalor och andra hälften låga.

Nu ska man beskriva hur sjukligheten och kostnader för samhället utvecklats i förhållande till symptom som de intervjuade visade i tonåren.

– Den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar ökar och är omfattande, säger Margareta Möller. Kunskapen är dålig om vilka insatser som är effektiva och också kostnadseffektiva. För att kunna utvärdera sådana insatser måste vi klarlägga sambandet mellan psykisk ohälsa i uppväxten och vuxenlivet. Det har forskning vid Uppsala universitet visat, bland annat i tre av handlingar. Deras forskning kan användas för att utveckla en hälsoekonomisk analysmodell i vilken psykisk ohälsa i tonåren knyts till risk för sjuklighet och samhällskostnader som vuxen. I ett samarbetsprojekt mellan de båda universiteten är den här modellen är tänkt att användas för att utvärdera de mest lovande interventionerna.

Verktyg behövs

Lars Hultkrantz är professor vid Handelshögskolan och hans projekt handlar om att undersöka vilken effekt förebyggande och tidiga insatser kan ha för barns och ungas psykiska hälsa.

– Kunskaperna om vad som fungerar och om insatserna är värda pengarna saknas, säger han och nämner att hans projekt har anknytning till professor Håkan Stattins projekt om insatser för föräldrar med utåtagerande barn.

Han menar att politiker och beslutsfattare behöver bättre underlag för att kunna fatta mer långsiktiga beslut. I kommunerna hanterar man årliga budgetar, vilket skapar kortsiktighet och ”stuprörseffekter”.

– Insatser på lång sikt kräver att man tar hänsyn till många saker och inte bara det som ligger inom den kommunala kompetensen. Men det saknas verktyg för samhällsekonomiska analyser som kan hjälpa beslutsfattarna att utvärdera och prioritera.

Intresset för det som kallas sociala investeringsfonder har ökat på senare år och en del lyckade insatser har gjorts. Lars Hultkrantz, som kommer med två böcker om det här senare, nämner ett projekt för fosterhemsbarn i Helsingborg.

– Det är känt att det är en grupp som ofta har problem med sin skolgång. De flyttas mellan olika hem och miljöer. I Helsingborg använde man en metod, som visserligen kostade extra pengar, men som visade goda resultat.

Prestigefullt

Utlysningen, som är den första som genomförts i det nya ansöknings- och granskningssystemet Prisma, gjordes inom ramen för ett forskningsprogram som Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova inledde 2011 med anledning av att kunskapen om den psykiska hälsan hos barn och unga är bristfällig inom en del områden. 153 ansökningar kom in, nio beviljades och de delar på 39 miljoner kronor för åren 2015 – 17.

Text: Lars Westberg