Inget stöd för tidiga betyg i internationell forskning

– Vi har inte hittat några studier som visar att tidigare betyg påverkar elevernas lärande, motivation för lärande och prestationer positivt. Om vi menar allvar med en skola på vetenskaplig grund finns det tydliga resultat som åtminstone bör mana till försiktighet om att sänka åldern för betyg ytterligare, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet.

Det är inför uppstarten av det nya Skolforskningsinstitutet, som Vetenskapsrådet har låtit ta fram ett antal forskningsöversikter om centrala frågor i skolans värld. En av dem handlar om betyg.

– Vår forskningsgrupp kan efter en granskning av 6000 abstracts, det vill säga vetenskapliga sammanfattningar, 500 artiklar och ett 40-tal avhandlingar visa att det inte finns något stöd i forskningen, varken nationellt eller internationellt, för att tidiga betyg generellt ger bättre studieresultat, säger Christian Lundahl. Ett kriterium för de artiklar vi valt ut att studera är att de bygger på empiriska studier samt är peer review-granskade och publicerade i vetenskapliga tidskrifter.

Negativ utveckling för lågpresterande elever

Forskningen visar att betyg och betygsliknande bedömningar påverkar olika elever på olika sätt. Lågpresterande elever, pojkar och yngre elever får en negativ utveckling i sitt lärande och sämre prestationer jämfört med högpresterande elever, flickor och äldre elever.

– Det är meningen att låga betyg ska visa för eleven och dennes föräldrar att elevens kunskaper brister. Men de verkar alltså inte hjälpa elever att "skärpa sig", tvärtom, eleverna presterar i allmänhet sämre när de får denna typ av återkoppling.

Motivationspsykologiska teorier förklarar de negativa effekterna av betyg med att de påverkar elevernas självbild. Elever, som får låga betyg, riskerar att hamna i en negativ spiral som är svår att bryta.

Internationellt sett har betygen fått mindre betydelse de senaste decennierna. Istället blir fler och fler skolsystem testbaserade. Det betyder att de bygger på nationella examinationer och intagningsprov istället för betyg satta av lärare.

– I många av dessa skolsystem lever betyg trots detta kvar, men då endast som information till elev och föräldrar. Ett dilemma som framkommer i studierna är att de standardiserade testerna får större förtroende än lärarnas bedömning, säger Christian Lundahl.

Vana av prov

OECD har konstaterat att de examinations- och bedömningssystem som används i olika länder i mycket låg grad förklarar PISA-resultat. De statistiska analyser forskarna har gjort på sambandet mellan PISA-resultat och den ålder eleverna får betyg visar tydligt att det inte finns något samband.

– Det enda vi fann är att externa prov, såsom nationella prov, verkar kunna bidra något till ökade resultat i PISA även om effekten är marginell. Det verkar alltså som om elever med en viss vana av prov har en fördel i PISA-undersökningarna.

– Vi vill betona att det är skillnad på direkta och indirekta effekter. Duktiga pedagoger kan hitta sätt att ge betyg utan att det behöver påverka elevernas självbild, men hur det ska gå till och när elever har tillräcklig mognad för att hantera sådan information finns det inte mycket skrivet om i forskningen om betyg, säger Christian Lundahl.

Forskarnas genomgång visar att det finns betydligt mer effektiva sätt att ge återkoppling som ger elever en positiv syn på sin studieförmåga och som hjälper dem att förstå vad de konkret ska göra för att komma vidare.

– Vad vi kan se är att det är viktigt att lärarna har verktyg som de kan använda i bedömningen av elevernas kunskap och som de själva upplever meningsfulla för den pedagogiska processen. Därför är det viktigt att lärare ges möjlighet till fortbildning kring betyg och bedömning och att det kanske blir ett ännu mer markerat inslag i lärarutbildningen. Men att införa betyg tidigare finns det helt enkelt inget vetenskapligt stöd för, avslutar Christian Lundahl.