Forskningsmiljoner till Örebro för riskanalys och ny behandling
Båda forskningssatsningarna ska reda ut komplexa sammanhang med sikte på att ta fram handfasta verktyg för yrkesfolk.
Arbetet sker i samarbetet med företag och båda projekten vid Örebro universitet får nu pengar från KK-stiftelsen för att finansiera verksamheten i fyra år.
Det största anslaget från KK-stiftelse, 14,4 miljoner kronor, går till forskarna som ska utveckla nya metoder för riskanalyser. Sammanlagt omfattar projektet 30 miljoner kronor.
– Idag går det att mäta förekomsten av kemikalier i naturen på ett otroligt bra sätt. Men att man kan hitta kemikalierna betyder inte att det finns en risk. Vårt mål är att ta reda på hur stor risken är för skada - och hitta metoder som kan användas på olika platser, berättar projektledaren Per-Erik Olsson, professor i biologi vid Örebro universitet.
Projektet täcker in organiska och oorganiska ämnen samt mikrober. Vid sidan av Per-Erik Olsson leds olika delprojekt av Stefan Karlsson, professor i kemi, och Jana Jass, professor i biologi, båda vid Örebro universitet.
Forskningen och utvecklingen av bättre riskanalyser av kemikalier sker i samarbete med en rad företag. KK-stiftelsen stöttar denna typ av partnerskap mellan universitet och näringsliv med sitt "Synergiprogram".
Det mer långtgående målet för projektet med riskanalys är att lägga grunden för en framtida forskningsprofil. En god förutsättning är den vetenskapliga kombinationen som finns i Örebro enligt Per-Erik Olsson.
Etablerad profil
Den andra Örebroforskningen som fick KK-pengar är knuten till en redan etablerad forskningsprofil vid universitetet: NGBI – Nutrition-Gut-Brain Interactions Research Centre. KK-stiftelsen ger 9,6 miljoner kronor till ett 4-årigt projekt med målet att skapa förutsättningar för att individualisera behandlingen hos patienter med irritabel tarm (IBS).
– Det är ett högriskprojekt men om vi lyckas blir det ett genombrott och vi kan då behandla patienter utifrån orsaken till problemet, istället för att som idag låta symptomen styra behandlingen. Det är bra för patienterna och det spar pengar, säger Robert Brummer, projektledare och professor i medicin.
Under de två första projektåren ska tekniken finslipas och patienterna undersökas. Under tiden kartlägger forskarna samspelat emellan tarmarna och hjärnan för att utveckla metoder för individuella behandlingar. Grunden finns i den forskning som pågår inom NGBI.
– Målet är att presenterar en enkel modell för diagnos som matchar individen. Steget efter projektslutet är en större studie för att prova resultaten och visa att allt fungerar, säger Robert Brummer.
Lika mycket från företag
Samarbetet med företagen i detta projekt handlar om utveckla nya behandlingar som kost, tekniska hjälpmedel och terapier, till exempel KBT. Robert Brummer pekar ut kosten som särskilt intressant.
KK-stiftelsens Synergi-projekt bygger på att de medverkande företagen skjuter till lika mycket pengar som KK-stiftelsen, eftersom de har ett intresse av nya sätt att i framtiden tjäna pengar.
Företagen i riskanalysprojektet är Structor, Detectum, Miljötekniskt Centrum, Remedy by Sweden och Ekokem (fd Sakab).
Företagen i IBS-projektet är GE Healthcare, Chr Hansen Sweden, Lantmännen och Corpus Data & Image Analysis. Region Örebro Län är också en partner.
Text och foto: Maria Elisson