Föräldrastöd minskar beteendeproblem hos barn

I dag används föräldrastödsprogram i många svenska kommuner. Föräldrar som har problem på hemmafronten uppmuntras att delta i föräldragrupper där de under tre till fyra månader får råd att reflektera och pröva nya sätt att vara föräldrar.

– Programmen är strukturerade och involverar ofta rollspel och video. Men hjälper de föräldrarna? Det saknades jämförande studier, säger Håkan Stattin, professor i psykologi vid Örebro universitet.

Den nationella jämförelsestudien av föräldrastöd är en av de mest omfattande utvärderingar som hittills gjorts. Det är effekterna av de fyra programmen Cope, Komet, Connect och De otroliga åren samt en självhjälpsbok som studerats. Föräldrar på väntelista fungerar som kontrollgrupp och sammanlagt deltog cirka 1100 föräldrar till barn med beteendeproblem, där problemen i familjen var omfattande. Barnens ålder varierade mellan 3 och 12 år. Studien genomfördes i 30 svenska kommuner.

Alla program har effekt

– Den här undersökningen visar att alla programmen har effekt. Ser man det över tid sker det en ordentlig minskning i barnens beteendeproblem från det att föräldrarna börjar programmen till att programmen avslutas. Denna minskning höll i sig ett och två år senare, säger Håkan Stattin.

– Beteendeproblemen minskade hos huvuddelen av barnen. De deltagande föräldrarna blev mindre stressade, hade färre depressiva symptom och mindre negativa reaktioner på barnens beteende. Även användningen av hårda uppfostringsmetoder minskade, säger Socialstyrelsens enhetschef Knut Sundell.

– Självhjälpsboken stärker också föräldraskapet men minskar inte de hårda uppfostringsmetoderna och barnens beteendeproblem i samma utsträckning, säger Håkan Stattin.

Föräldrastödsprogrammen ger föräldrarna konkreta verktyg för att ta sig ur en ond cirkel. De behöver hjälp att se att bestraffning inte fungerar utan att det är bättre att arbeta med positiv förstärkning för att ändra barnets beteende. Att vara med i ett program ger också föräldrarna möjlighet att se problemen lite på distans, i lugn och ro.

90 procent mycket nöjda med programmen

– Vi har bett oberoende experter skatta kvalitén i programmen. Gjorde gruppledarna ett bra jobb? Experterna skattade kvalitén mycket högt. Det betyder att föräldrarna fick god professionell hjälp, säger Håkan Stattin.

– Man kan se det i föräldrarnas rapporteringar om vad de tyckte om att delta i föräldrastödsprogrammen. På en femgradig skala från mycket dålig till mycket bra svarade över 90 procent av föräldrarna att programmen hade varit mycket bra för dem.

– Det är viktigt att påpeka att många av de föräldrar som deltog i föräldrastödsprogrammen hade ordentliga problem hemma. Barnen hade ofta ett utagerande beteende, koncentrationssvårigheter och var hyperaktiva, säger Håkan Stattin.

Många familjer låg över en klinisk gräns för att ha stora problem hemma. På bara fyra månader minskade den grupp föräldrar som låg över den kliniska gränsen till hälften.

Får nya sätt att tänka

– Det verkar som om föräldrarna får verktyg och nya sätt att tänka, deras stress minskar och det blir helt enkelt roligare att vara förälder, säger Håkan Stattin.

Trots de positiva resultaten visar studien ändå att åtta procent av barnen med beteendeproblem inte fick hjälp genom att deras föräldrar deltog i föräldrastödsprogrammen.

– Det understryker vikten av att vården och socialtjänsten följer upp resultaten av föräldrastödet och är beredda att tillgodose barnens behov på andra sätt, säger Knut Sundell.

Datainsamlingen gjordes under perioden 2009-2011. Effekterna av programmen undersöktes vid tre tillfällen, det första efter cirka fyra månader, sedan efter ett år och två år. Av de cirka 1100 föräldrar som deltog besvarade 86 procent den enkät som skickade ut efter två år. Studien har finansierats av Socialstyrelsen och är utförd av Örebro universitet i samarbete med Lunds universitet, Göteborgs universitet samt Karolinska institutet och forskare vid Uppsala universitet.