Ett steg närmare individanpassad behandling av bröstcancer
Risken att få vissa typer av bröstcancer är starkt kopplad till könshormonet östrogen. Många kvinnor får därför hormonbehandlande läkemedel efter en bröstcanceroperation så att tumören inte ska börja växa igen. En del patienter är dock resistenta mot de läkemedel som skrivs ut, ibland visar det sig först efter flera års användning. Anna Göthlin Eremo, forskare i biomedicin vid Örebro universitet, har undersökt vilka biologiska faktorer som kan ha betydelse för om behandlingen blir framgångsrik eller ej.
- Hormonberoende bröstcancer drabbar majoriteten av de cirka 8000 kvinnor som varje år får en bröstcancerdiagnos, bara i Sverige. Om vi från början kunde identifiera vilka patienter som har bäst nytta av olika läkemedel, skulle vi slippa onödig behandling med risk för svåra biverkningar.
Vanligt läkemedel
Det vanligaste hormonbehandlande läkemedel som används vid efterbehandling av bröstcancer är tamoxifen. Anna Göthlin Eremo har i sin forskning studerat hur det verkar på olika patienter. Hos en del av dem återkommer cancern efter en tid. Andra, som inte drabbas av återfall, skulle kanske ha sluppit det även utan behandling.
- Det är därför viktigt att redan från början, i samband med cancerdiagnosen, försöka hitta de faktorer som gör att en patient kan ha nytta av läkemedlet och vilka patienter som kanske behöver andra typer av behandlingar.
Komplexa cancerceller
Anna Göthlin Eremo förklarar att en av de stora utmaningarna inom cancerforskningen är att sjukdomen tar sig så olika uttryck.
- Komplexiteten hos cancerceller är enorm. Det finns många biologiska faktorer som påverkar – både i själva cancercellen och utanför. Att hitta lösningar handlar därför i väldigt hög grad om att lägga pussel – och att inse att det inte går att använda exakt samma behandling på alla patienter utan att hitta det som fungerar bäst i det specifika fallet.
Biologiska faktorer som påverkar
Anna Göthlin Eremo har jämfört tumörförändringar hos patienter som drabbas av återfall trots behandling med tamoxifen med patienter som inte drabbas. Bland annat tycks patienter som har vissa proteiner svara bättre på behandling än de som saknar dessa proteiner.
- Lyckas vi hitta fler av de biologiska faktorer som förstärker respektive försämrar behandling med tamoxifen, kan vi ge en bättre och mer adekvat vård. Vissa faktorer i tumören talar för en minimal risk för återfall vilket kan innebära att en del patienter inte alls behöver ta hormonbehandlande läkemedel.
Anna Göthlin Eremo planerar att arbeta vidare med sina resultat tillsammans med forskarkollegor.
- Om vi fortsätter att kartlägga hur resistens mot tamoxifen uppkommer kan det i framtiden leda till utveckling av nya skräddarsydda och mer direktriktade behandlingspreparat, vilket i sin tur kan öka överlevnaden hos patienter med denna cancerform.
Text: Maria Alsbjer
Foto: Örebro universitet