Brand eller storm - olika slutsatser av katastrofer i skogen
Klimatförändringen ökar sannolikheten för hårda stormar och omfattande skogsbränder i Sverige. Båda kan få katastrofala följder, men uppfattas på olika sätt av yrkesfolk.
Det viktigt att vara medveten om denna skillnad i uppfattning för att förstå varför vissa katastrofer leder till förändring i arbetssätt medan andra inte gör det visar ny forskning vid Örebro universitet.
– Skogsbränder i många andra länder betraktas som ett problem, men inte i Sverige utan branden i Västmanland ses som unik. Ingen vet vad som kommer att hända, men det finns anledning att stanna upp och ta en diskussion om riskerna för skogsbränder i Sverige kopplat till klimatförändringen, säger Rolf Lidskog, professor i sociologi som tillsammans med Daniel Sjödin jämfört konsekvenser av och uppfattningarna om två av de värsta katastroferna för svenskt skogsbruk i modern tid. Det handlar om stormen Gudrun i januari 2005 och branden i Västmanland sommaren 2014.
Lidskog och Sjödin har intervjuat yrkesfolk inom skogsbruket som har egen erfarenhet från de båda dramatiska händelserna. Genom att använda sig av vetenskapliga teorier om riskhantering och om hur vi tolkar händelser analyserar de yrkesfolkets beskrivningar.
Gudruns förödelse
Örebroforskarna har analyserat intervjusvaren utifrån fyra kategorier: uppfattat allvar, orsaker, lärande och klimatförändring. De finner att de intervjuade uppfattar stormen Gudrun och skogsbranden i Västmanland på skilda sätt och drar olika slutsatser.
"Gudrun" drog fram över södra Sverige och fällde 20 procent av skogen i sin väg. Slutsatsen från de intervjuade är att de katastrofala följderna till stor del berodde på skogsbruket, tättväxande granar knäcktes av vinden och orsakade stor förödelse. Röjningsarbetet pågick under flera år.
Ingenting kunder förhindra stormen i sig menar de intervjuade. Däremot var deras uppfattning att stormen var en signal till att skapa ett skogsbruk som kan stå emot stormar bättre. Deras uppfattning var att skogsbruket kan anpassa sig genom mer varierade trädslag och ändrade metoder för avverkning.
Studien visar på en annan inställning hos dem som var inblandade i skogsbranden i Västmanland. En särskild omständighet är att skogsbränder i sig inte är av ondo, utan tvärtom bra för den biologiska mångfalden.
Orsaken hos andra
Uppfattningen hos de intervjuade var att det inte går att göra skogen mer brandsäker. Orsaken till den okontrollerade spridningen var enligt dem brister i brandbekämpningen och i samhällets övergripande krishantering och hade ingenting med skogsbruket att göra. De intervjuade ansåg att även om bränder blir mer vanliga på grund av klimatförändringen, fortsätter de att vara ett mindre problem än stormar och insektsangrepp.
Studien Extreme Events and Climate Change. The Post-Disaster Dynamics of Forest Fires and Forest Storms in Sweden är publicerad i Scandinavian Journal of Forest research.
Text: Maria Elisson
Foto: Örebro universitet