Undersöker hur mätningar påverkar forskningen
Ett forskningsprojekt vid Handelshögskolan på Örebro universitet har fått närmare sex miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att under fyra år studera hur olika prestationsmätningar av forskningen påverkar både forskningen och synen på vad en forskare är. Ett stort antal forskare ska få ge sin bild av detta och resultatet kan få stor betydelse i debatten om svensk forsknings kvalitet.
Det är professor Jonas Gerdin som tillsammans med docenterna Hans Englund och Tobias Johansson har kallat sitt projekt för Räkna med vetenskapen – Prestationsmätningar och forskares sociala identiteter.
Bakgrunden är att det blivit allt vanligare att mäta forskningsresultat i olika former medan forskningsaktiviteter traditionellt sett betraktats som omöjliga att styra. Kritiken talar om ökad stressnivå bland forskare, att mer tid läggs på själva prestationsmätningarna än på forskningen och att de premierar snabba och säkra publikationer framför nydanande forskning.
Konsekvenser
– Vi vill se om, hur och varför forskares identiteter kan omformas av de allt vanligare mätningarna och vilka konsekvenser utvecklingen får på lång sikt, säger professor Jonas Gerdin. Om forskningens långsiktighet, innovativitet och kvalitet riskeras, kan trenden mot ökad mätning få både långtgående och oönskade samhällskonsekvenser.
Kritiska röster menar att prestationsmätningar förminskar komplicerade sammanhang till siffror och det kan leda till fokus hamnar på vissa saker medan andra döljs. Det kan också leda till olyckliga jämförelser mellan olika forskningsinriktningar.
Genom observationer och intervjuer ska projektet fånga de sammanhang där prestationsmätningarna förekommer och via en enkät till 800 forskare vill man få en generell bild av vilka mätningar som förekommer och vad forskarna anser om dem och deras konsekvenser.
Text: Lars Westberg