Tre internationella aktiviteter avslutade forskarskolan LIMCUL
Tre internationella forskningssymposier och workshops i år och förra året markerar avslutningen av den nationella forskarskolan LIMCUL. I dessa medverkade framstående internationella forskare med olika perspektiv på LIMCUL:s huvudteman – literacies, flerspråkighet och kulturella praktiker. Aktiviteterna hölls i november 2013 i Stockholm, i mars och i början av juni i Örebro. Universitetet här har varit värd för projektet, som Vetenskapsrådet anslog 13 miljoner kronor till 2008.
– Temana i LIMCUL föddes ur ett tidigare VR-finansierat projekt, Lisa-21, som studerade språkande och identitetsfrågor på högstadiet i ”tvåspråkiga” skolor i Sverige, säger Sangeeta Bagga-Gupta, professor i pedagogik med inriktning didaktik, vid Centrum för feministiska samhällsstudier, CFS, vid Örebro Universitet. Hon har varit huvud-sökande och -ansvarig för både Lisa-21 och Limcul.
– I LIMCUL har vi intresserat oss för hur språket utvecklas och används i och utanför skolan i flerspråkiga sammanhang åren efter att eleverna lärt sig grunderna och innan de blivit tonåringar, fortsätter Sangeeta Bagga-Gupta. Mellanstadieåren är en identitetsformande fas i livet, som det saknas forskning om. Vi har väldigt lite kunskap om barns vardagskommunikation utanför skolan, inte minst i sociala medier. Hittills har forskarna framför allt studerat antingen skolkontext eller världen utanför skolan. Dagens barn och unga lever dock i en värld där de språkar, läser och skriver i en gränslös digitaliserad tillvaro i men även utanför skolans väggar. Detta vet vi väldigt lite om, och vi behöver mer forskning som fångar upp de olika sammanhang där unga bygger upp kunskap och utvecklar sina språkliga repertoarer och identiteter i en rad olika avseenden.
Bredd och flerspråkighet
– Frågor om lärande, språk och identitet måste även diskuteras på en bredare front och vi måste komma åt det flerspråkiga perspektivet. Generellt kan man säga att normen i Sverige fortfarande, när det gäller lärare, är en vit kvinna, som talar ett språk och representerar mellanklassen, säger professor Sangeeta Bagga-Gupta. Läraren representerar därför en homogen professionell kår men har under flera decennier, i Örebro och i andra regioner i Sverige, arbetat i en skola som har elever som använder upp emot 120 olika språk.
– Elevgruppen kännetecknas alltså av en pluralism som inte är synlig eller representerad i lärarkåren. Hur vi ska komma åt frågor om mångfald och likvärdighet när såväl lärarkåren och verkligheten i vår egen lärarutbildning är homogen och ”enfaldig” kan, liksom andra forskningsmetodologiskt relaterade frågor i detta område, inte behandlas enbart på ett nationellt plan. Därför har ett av syftena med LIMCUL-projektet varit att etablera en nationell forskningsplattform med internationell anknytning.
LIMCUL har varit ett tvärvetenskapligt samarbete mellan seniora forskare vid institutionerna HumUS och Musik vid Örebro universitet samt seniora forskare vid Mälardalens högskola, Uppsala universitet och Stockholms universitet och Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, NTNU, i Trondheim i Norge. Utöver enskilda doktorandprojekt, inom deltagande ämnen vid de svenska lärosätena, har forskarskolan arrangerat internationella sammankomster varje år där internationella seniora kollegor har medverkat.
Från hela världen
Under LIMCUL:s sista fas har framstående seniora forskare från utlandet inbjudits. Deras forskning har på ett eller annat sätt belyst frågor om delaktighet och språkande, där flerspråkighet och literacies, och forskningsmetodologiska utmaningar särskilt fokuserats. Bland annat har följande professorer från olika delar av världen medverkat: Ofelia Garcia, New York, Sheila Ridell (innehavaren av Vetenskapsrådets Hasselgrenprofessur 2014), Edinburgh, S. Imtiaz Hasnain, Aligarh, Regine Hampel, Open University, Sari Pietikäinen, Jyväsklä, Marilyn Martin-Jones och Angela Creese, Birmingham. Deras bidrag kommer att presenteras i en internationell antologi som kommer att publiceras 2015.