Stor grupp osäkra förstagångsväljare maktfaktor i höstens riksdagsval
Fyra av fem förstagångsväljare anser att det kommande svenska riksdagsvalet är viktigt och intresserar sig särskilt för bland annat utbildning, jobb och integration. Det visar en ny studie från Örebro universitet som undersökt hur 1 500 unga mellan 18 och 21 år kommer att rösta. Samtidigt är det en stor grupp, hela 35 procent, som säger sig vara osäkra.
På tisdagen presenterades undersökningen från Örebro universitet vid ett seminarium i Almedalen. Undersökningen är en del av forskargruppen Youth & Society (YeS) och deras arbete där statsvetare, utvecklingspsykologer och medie- och kommunikationsforskare följer 4 000 ungdomar och unga vuxna i åldern 13-30 år under sex års tid. Den här gången inhämtades svar från cirka 1 500 unga i åldrarna 18-21 år på frågor om hur de röstade i vårens val till EU-parlamentet och hur de tänker inför höstens svenska riksdagsval.
- Det är intressant att se att så många (fyra av fem) av förstagångsväljarna anser att riksdagsvalet är viktigt samtidigt som en tredjedel känner sig osäkra på hur man ska rösta. Det borde göra de unga förstagångsväljarna till en mycket intressant målgrupp för politiker och inte minst partistrateger. De utgör ju ändå 400 000 i år, säger statsvetare och professor Erik Amnå vid Örebro universitet.
Inte underskatta SD
De viktigaste valfrågorna är inte oväntat utbildning och jobb. Därefter följer flyktingfrågan, miljö, ekonomi/skatter, välfärd, omsorg och äldrevård. Sverigedemokraterna (SD) har också en ganska stor betydelse för de ungas engagemang.
- Det är tydligt att SD får de unga att både engagera sig för och mot invandring. Hela fem procent tycker att just SD är en valets viktigaste frågor vilket innebär att man överväger att rösta antingen på dem eller på ett annat parti för att motverka deras inflytande.
Undersökningen visar däremot att de unga SD-sympatisörerna långt ifrån enbart ser till invandringspolitik i sitt val av parti.
- Det vore nog ett misstag att försöka vinna politiska segrar mot SD enbart genom att inrikta sig på deras flykting- och immigrationspolitik. Vår undersökning visar tydligt att SD rekryterar sina unga sympatisörer av många olika anledningar, säger Erik Amnå. De är kritiska till politiker och politiska institutioner över lag och hyser dessutom lågt förtroende för samhället i stort.
Rödgrön majoritet
Någon alliansregering kommer heller inte att sitta efter höstens val, i alla fall inte om dessa 1 500 unga får välja. Det finns en majoritet för de rödgröna partierna samtidigt som småpartierna i alliansen (Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna) inte kommer in i riksdagen.
Det är de stora partierna och de "trendiga" partierna som gynnas av förstagångsväljarna.
- Med de "trendiga" partierna menar jag de partier som har medvind just nu. Miljöpartiet och Feministiskt initiativ är två tydliga exempel som har dragningskraft på de unga förstagångsväljarna vid sidan av Moderaterna och Socialdemokraterna, säger Erik Amnå. Deras profilfrågor ligger i linje med många av de frågor förstagångsväljarna anser vara viktiga.