Om global etik i miljö- och hållbarhetsutbildningen

Det säger Louise Sund, som i sin doktorsavhandling i pedagogik vid Örebro universitet undersöker ett antal frågor i förhållande till en global etik i miljö- och hållbarhetsutbildningen. En sådan fråga är om miljö- och hållbarhetsutbildningen är förenlig med kraven på fri åsiktsbildning och värdepluralism som ställs på demokratisk utbildning. En annan fråga är om det finns universella värden som är oberoende av historiska och kulturella förhållandena och giltiga för alla i alla tider. En tredje fråga är hur lärare reflekterar kring och i sin praktik hanterar komplexa miljö- och hållbarhetsfrågor som ansvar för andra människor (social rättvisa).

Hennes avhandling – Om global etik i miljö- och hållbarhetsutbildningens policy och praktik – är skriven inom den Nationella forskarskolan i utbildning och hållbar utveckling (GRESD). Man kan säga att forskarskolan är ett resultat av att FN har utsett 2005-2014 till ett årtionde för utbildning för hållbar utveckling. Målet med utbildning för hållbar utveckling, är enligt UNESCO som leder arbetet, en värld där vi lär oss de värderingar, beteenden och livsstilar som krävs för att ställa om samhället och hitta lösningar på världens ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar.

Samhällsperspektiv

– Min avhandling tar avstamp i detta som har kallats ett policyperspektiv inom miljö- och hållbarhetsutbildningen. Jag konstaterar att en sådan utbildning idag har ett tydligare samhälleligt perspektiv där tyngdpunkten flyttats från en renodlad naturvetenskaplig förståelse av miljöproblem till att betona mellanmänskliga relationer och människans förutsättningar för en hållbar framtid där olika uppfattningar om värden och ansvar ställs mot varandra. Ibland framhålls också från politiker att vi behöver enas om en global etik för att nå en vision om ett hållbart samhälle.

– Hållbar utveckling handlar för mig om globala etiska frågeställningar som innefattar både människans relationer till naturen och relationer människor emellan där olika uppfattningar om värden och ansvar ställs mot varandra. Det är också ett politiskt begrepp i den meningen att det är värdeladdat och inbegriper oliktänkande och motsättningar, skilda intressen och prioriteringar.

Etiska principer

Louise Sund pekar i avhandlingen på att även om det är en världsomspännande utmaning att nå ett hållbart samhälle, betyder det inte att vi måste låsa oss till etiska principer som är lika för alla människor om hur vi bör förhålla oss till varandra och naturen.

Avhandlingen undersöker problematiska aspekter med pedagogiska projekt som tar för givet att miljö- och hållbarhetsutbildning ska ha ett gemensamt allomfattande innehåll. Den bidrar till en diskussion om hur människor förhåller sig till moraliska frågor om livsstil och ansvar för andra människor som rymmer ekologiska, ekonomiska, kulturella och sociala intressen, då man tar utgångspunkt i konkreta händelser istället för i enbart teoretiska frågor.

Intervjustudier

Avhandlingen omfattar också två empiriska intervjustudier med lärare. I en av studierna analyseras hur lärare reflekterar över och praktiskt hanterar moraliska situationer under ett studiebesök i Centralamerika. I en annan studie undersöks hur lärare hanterar den pedagogiska utmaningen att medverka till solidaritet och ansvar för människor globalt i en undervisningspraktik. Resultatet av sådana analyser kan erbjuda möjligheter för lärare, skolledare och utbildningsansvariga att diskutera det som sker i mötet, vilka kunskaper det kan bidra till och även granska utbildningsverksamheten och vad den syftar till för lärande. På så sätt bidrar avhandlingen även med perspektiv och tankeredskap som kan vara användbara didaktiskt.