Mat ibland bättre medicin än läkemedel

– Mat är ibland bättre medicin än läkemedel. I dag medför undernäring bland våra äldre såväl lidande som vårdkostnader, sade Agneta Yngve, professor i måltidskunskap vid Örebro universitet, på den inledande föreläsningen.

Forskning visar att av de 200 000 äldre som är beroende av svenska kommuner för att få mat är 25 procent undernärda och 63 procent på gränsen till undernäring. Endast 7 procent bedöms som välnärda. Maten innehåller inte tillräckligt med näring, nattfastan är för lång och många äter i ensamhet.

Behöver inte kosta

– Måltiden ska ses som en helig situation och det finns många möjliga förbättringar som inte behöver kosta mycket pengar, säger Agneta Yngve.

– I Bollnäs har man satsat på att duka vackra bord. De har helgdukning och fredagsmys. De har infört en kvällsdrink som också fungerar som morgonyoghurt. Dessutom finns smörgåsar och frukt tillgängligt för de äldre att ta själva även nattetid.

Hon påpekar att vi inte lider av karottbrist i Sverige och att det inte bara blir finare matbord utan är bra att låta äldre ta mat själva, om de kan. Hon hoppas att länet ska ta ett samlat grepp med måltiden i fokus.

Musikens roll

Ulrica Nilsson, professor i hälso- och vårdvetenskap vid Örebro universitet, fortsatte där Agneta Yngve slutade och rekommenderade att man spelar musik till maten. Lugn musik gör att människor får matro och sitter kvar vid bordet. Ulrica Nilsson har undersökt musikens roll i sjukvården.

– Jag har undersökt vilken effekt musik kan ha och forskning visar att musik kan verka såväl smärtstillande och avslappnande, sade Ulrica Nilsson.

Vi reglerar oss efter tempot i musiken. Spelas lugn musik i dur med en flödande rytm andas vi lugnare och pulsen går ner. Musik lugnar, minskar oro och sänker blodtrycket. Musik har ungefär samma effekt på smärta som en tablett Alvedon.

– Jag har undersökt patienter som har fått lyssna på musik som en del av vården efter hjärtoperation och tagit prover som visar att kortisolet, som höjs vid stress, sänks och oxytocinet, som har motsatt effekt, ökar.

– Det är viktigt att vården inte bara fokuserar på att sänka det som är dåligt utan också försöker höja det som är bra, sade Ulrica Nilsson.

Ett bra liv

– I år ville vi belysa utifrån ett vetenskapligt perspektiv att det goda livet påverkar människors hälsa på ett positivt sätt. Det kan till exempel handla om betydelsen av en god måltid eller om musikens och kulturens betydelse för en ökad livskvalitet och ett bra liv, sade Margareta Möller, adjungerad professor vid Örebro universitet och chef för Vårdvetenskapligt forskningscentrum och ansvarig för Vårdforskningens dag.

Dagen avslutas med föreläsningarna Kultur och hälsa hör ihop av Rikard Åslund, kulturchef på Örebro läns landsting och Kulturens effekt på hjärnan av Gunnar Bjursell, professor vid Karolinska institutet.

Vårdforskningens dag anordnas av Institutionen för hälsovetenskap och medicin vid Örebro universitet tillsammans med Vårdvetenskapligt forskningscentrum, Örebro läns landsting, Örebro kommun och Regionförbundet.

Text: Linda Harradine