Människans interaktion med autonoma robotar
För människor är det naturligt och relativt enkelt att tolka andra människors sociala signaler och rörelsemönster, men när det är tekniska system vi ska interagera med, som en robot eller en självkörande bil, kan det uppstå problem. En stark distribuerad forskningsmiljö, där forskare från Örebro universitet ingår, har nu fått finansiering från KK-stiftelsen för att närmare studera människans interaktion med sådana autonoma system.
I dagens samhälle finns redan många typer av så kallade autonoma system, till exempel självgående gräsklippare, robotar som hjälper till i hemmet eller arbetar i industrin, och bilar som kan parkera på egen hand. Men hur går det egentligen till när autonoma system ska tolka oss människor och vi ska tolka deras beteende?
Under fyra års tid och med 27 miljoner i finansiering från KK-stiftelsen ska forskare vid Örebro universitet, Högskolan i Skövde, Högskolan i Halmstad och Viktoria Swedish ICT samarbeta i en stark distribuerad forskningsmiljö för att utreda interaktionen mellan människa och autonoma system. Tom Ziemke, professor i kognitionsvetenskap vid Högskolan i Skövde leder forskningsmiljön.
Använda sig av en karta
– Det här är ett tvärvetenskapligt projekt där ömsesidighet i interaktionen är en viktig del. Att interagera med en självgående gräsklippare kan ses som en enkel interaktion, men hur sker interaktionen när det handlar om en självkörande bil som ska ta en människa till jobbet? Artificiella system måste vara tolkningsbara för oss människor och vi behöver vara tolkningsbara för dem för att interaktionen ska fungera bra. Det handlar mycket om tillit och säkerhetsaspekter, som till exempel när självkörande bilar ska ut i trafiksituationer, säger Tom Ziemke professor vid Högskolan i Skövde.
– Ett exempel på vad vi kommer att arbeta med för att möjliggöra för människor att kommunicera med robotar är skissade kartor. Det vill säga, hur kan en robot ta del av människors kunskap genom att använda sig av en karta eller en plan som någon har ritat på ett papper? säger Martin Magnusson, forskare vid Örebro universitet.
Forskarna ska också undersöka hur robotar kan tolka människors avsikter genom att se vad de gör - om de sitter, går, eller står i kö till exempel - för att på så sätt kunna möjliggöra mer intuitiv interaktion.
Inte nödvändigt med instruktioner
– Det vill säga göra så att det inte är nödvändigt att ge explicita instruktioner till roboten. När det gäller information i den andra riktningen, det vill säga att roboten ska bete sig på ett sätt som är lätt för människor att förstå, kommer vi att undersöka hur en robot kan kommunicera sina planer och vad den har förstått av omgivningen genom att projicera bilder på objekt omkring den, säger Martin Magnusson.
– Ytterligare ett viktigt moment är att se hur robotar kan röra sig på ett sätt som inte stör människor, till exempel genom att roboten lär sig vilka vägar andra brukar ta, så att den inte planerar att "gå mot strömmen".
Forskningsmiljön kommer att starta under våren 2015 och löpa fram till 2019. KK-stiftelsen är högskolornas forskningsfinansiär med uppdrag att stärka Sveriges konkurrenskraft.
Text: Linda Harradine