Jämställdhet gynnade såväl familjeliv som karriär
På 70-talet startade ett forskningsexperiment kring jämställdhet. Paren som deltog delade helt och hållet lika vad gällde hem och arbete. 30 år senare visar Örebroforskaren Margunn Bjørnholt att deras strävan efter jämställdhet gynnade inte bara familjelivet utan även pappornas karriär. Trots detta har familjernas söner, som nu själva är föräldrar, inte valt samma väg.
– Mönster följer inte med till nästa generation så enkelt som vi trott, säger Margunn Bjørnholt, som skrivit en doktorsavhandling i genusvetenskap vid Örebro universitet.
16 par deltog i studien som sociologen Erik Grønseth startade i Norge på 70-talet. Männen och kvinnorna arbetade deltid, spenderade lika mycket tid hemma och delade upp hushållssysslorna.
– Detta visade sig vara bra både för deras relation och för familjen som helhet. Dessutom upplevde inte männen att det påverkade deras arbete negativt att de gick mot strömmen och arbetade färre timmar än de flesta andra män. De har snarare haft nytta av det eftersom det ansvar de tog hemma värderades högt även på arbetsplatsen, säger Margunn Bjørnholt.
Positiva effekter
Hennes forskning visar att männens tid hemma sågs som erfarenhet inom ledning och styrning. Men trots positiva effekter för såväl familjeliv som arbete har inte sönerna till de deltagande paren valt att leva på samma sätt.
Sönerna, som nu själva är föräldrar, lever i vad Margunn Bjørnholt refererar till som nytraditionella familjer. I dessa familjer lönearbetar båda föräldrarna och båda tar ansvar hemma men kvinnan tar ändå större ansvar för familjen och mannen fokuserar i högre grad på arbetet.
– Det kanske inte är så enkelt som många hoppas och tror. Sådan far, sådan son stämmer inte här. Det omgivande samhället, strukturer och sociala och historiska villkor spelar en avgörande roll, säger Margunn Bjørnholt.
Text: Linda Harradine