Elektronisk ID-kontroll påverkar alla
Hur människors förtroende för samhället och för olika företag påverkas av att datorer tar över många funktioner är högintressant för docent Karin Hedström i hennes forskning i informatik vid Handelshögskolan på Örebro universitet. Ett forskningsprojekt tillsammans med forskare på Linköpings universitet har nyligen resulterat i boken Vem är vem på nätet?, som ges ut med stöd av MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
– När en myndighet inför ett datasystem för att hantera verksamheten och kombinerar det med elektronisk identifiering, eID, vill man gärna utnyttja systemet även för annat. Det här kan leda till att individens olika roller blandas samman, tekniken gör gränsdragningen mellan det privata och det professionella blir otydlig, säger Karin Hedström.
I boken beskrivs den här växlingen mellan privata och offentliga roller med exempel olika på hur olika former av eID inom skola, vård och som allmän identifiering vid kontakt med myndigheter förändrar förutsättningarna för mänskliga kontakter och för uppfattningen om samhället och olika företag.
Forskningsprojektet, som är grund för boken, handlade om framtidens säkra elektroniska identifiering. Det är sju olika forskare från informatik och statsvetenskap som samverkat.
Tvärvetenskap
– Det handlar om IT, men är ett tvärvetenskapligt område, som behöver belysas också såväl sociologiskt, organisationsvetenskapligt som statsvetenskapligt.
När man till exempel har kontakt med försäkringskassan för att få föräldrapenning, leder de uppgifter man matar in automatiskt till ett beslutsfattande, som sker utan att någon myndighetsperson är inblandad. Fördelen är att beslutet fattas utan att någon bedömer kön, ålder, etnicitet eller andra egenskaper hos medborgaren, samtidigt som användningen av eID kan uppfattas som ett hot mot integriteten eftersom den kräver lagring av olika personliga uppgifter.
Inom sjukvården har man på många håll infört e-tjänstekort, som krävs för att komma in i olika journalsystem. Utvecklingen har gått från pappersjournaler, som kunde läsas av alla som fick dem i sin hand, via system, som krävde en enkel inloggning med lösenord till de senaste systemen med e-tjänstekort som ofta visat sig göra systemen så komplexa att de kan bli ohanterliga i vardagen. Man har underskattat vikten av hur nya system införs och vilken utbildning av personalen de kräver.
Stort och smått
Inom skolan används olika IT-system för allt från sekretessbelagda uppgifter om individuella utvecklingsplaner till mer harmlös kommunikation om utflykter och skridskoåkning. Många skolor har infört olika plattformar för olika typer av information. Samtidigt finns det stora olikheter mellan elevers och föräldrars tillgång och kunskaper om datorer och IT-system. Lärarna, som är en nyckelgrupp för att systemen ska fungera, hanterar ofta en skolas olika system på olika sätt.
– Utvecklingen är ofta teknikstyrd, informationssäkerheten drivs av tekniker medan användarna ofta kommer in i processer för att ta fram nya system i senare skeden. Det behövs ett större fokus på människor och deras beteenden, för att IT-systemen ska uppfattas som pålitliga och därför är det här ett intressant och angeläget område att utforska närmare, säger Karin Hedström.
Text: Lars Westberg