Debatt: Vi vill ta ett större ansvar för Sveriges framtid

Den framtida kompetensförsörjningen är en av våra viktigaste utmaningar för fortsatt utveckling och jobbtillväxt i hela landet. Centrala kompetenser som lärare, sjuksköterskor, ekonomer, socionomer och ingenjörer utbildas till stor del vid landets fyra unga universitet eller vid högskolorna. 77 procent av sjuksköterskorna som tog examen 2012 gjorde det vid något av dessa lärosäten. För lärare var motsvarande siffra cirka 60 procent. Totalt i landet utbildas knappt hälften av alla studenter utanför de äldre universiteten och på utbildningar som i betydligt högre grad är kopplade till centrala samhällsfunktioner. Hög kvalitet på utbildning förutsätter satsningar på dessa universitet för att utveckla ämnesmiljöer, forskning och kompetenta universitetslärare.

Ändå koncentreras resurser alltmer till de äldre universiteten, som får närmare 90 procent av medlen för forskning och utbildning på forskarnivå. Den pågående koncentrationen av forskningsmedel kan också ses i ett annat ljus. 75 procent av medlen hamnar i dag i de tre storstadsregionerna. De resurser som fördelas till övriga lärosäten spelar en oerhört viktig roll för utvecklingen av hela regioner i övriga delar av landet. Det ser vi framför allt i de sex län där Sveriges unga universitet finns. Även små medel kan göra stor skillnad, eftersom vi arbetar nära både näringsliv och offentliga aktörer för att skapa så stor utväxling som möjligt av insatta skattekronor. Vi bygger kompetens för skolan och vården och skapar tillväxt och jobb för hela Sverige.

Att vi är framgångsrika blir tydligt när man jämför den senaste fördelningen av medel för samverkan från Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Ett annat jämförande exempel är Vinnovas långsiktiga program för innovationssystem, Vinnväxt, som främjar innovationer och tillväxt i Sverige. Av 14 program finns merparten utanför storstadsregionerna och våra fyra lärosäten deltar i flera av dem.

Självklart ska staten satsa stora forskningsresurser på världsledande forskning vid de äldre universiteten. Men satsningen på storstadsuniversiteten måste gå att kombinera med andra viktiga samhällsinvesteringar i kunskaper för till exempel skolan och vården. En sådan viktig samhällsinvestering är att säkerställa forskning kopplad till de stora professionsutbildningarna. Där kan de unga universiteten ta ett viktigt nationellt ansvar. En kraftigt utbyggd forskarutbildning skulle säkerställa kompetensförsörjningen av forskarutbildad personal i hela landet inom dessa områden. En satsning på forskning av relevans för professionsområdena skulle säkerställa kunskapsbildningen och Sveriges position som kunskapsnation även i detta avseende.

Vi menar att en förstärkning med forskningsanslaget om åtminstone 100 miljoner kronor per lärosäte och med de här diskuterade inriktningarna skulle på avgörande sätt skapa mervärden för Sverige.

Jens Schollin, rektor Örebro universitet

Åsa Bergenheim, rektor Karlstads universitet

Stephen Hwang, rektor Linnéuniversitetet

Anders Söderholm, rektor Mittuniversitetet