Debatt: Stäng inte dörren för utländska studenter

När Fredrik Reinfeldt i valrörelsen vädjade till svenskarna att öppna sina hjärtan för flyktingar höll han tyst om att alliansen planerade att stänga dörren för flertalet av våra stipendiestudenter, varav majoriteten kommer från fattiga delar av världen. Låt oss hoppas att Stefan Löfvens regering inte fullföljer denna katastrofala plan och slaktar budgeten för biståndsstipendier.

För tre år sedan beslutade regeringen att införa studieavgifter för studenter från tredje land, det vill säga studenter från utomeuropeiska länder och som inte studerar på utbytesavtal. Det är välkänt att Sverige förlorade merparten av dessa studenter under det första året.

Sedan dess har dock en stark återhämtning skett av antalet utomeuropeiska studenter, mycket tack vare förstärkningar av stipendier från regeringen via Svenska Institutet, SI, men även med stöd av donationer från privatpersoner och företag.

Tack vare SI:s stipendier har vi fått studenter som aldrig annars hade haft möjlighet att komma till Sverige och studera, även om vi inte hade haft avgifter. Det gäller till exempel högt kvalificerade studenter från Afrika eftersom SI:s stipendier täcker såväl studieavgifter som levnadsomkostnader.

I Lund, som har flest internationella studenter i Sverige, har runt en tredjedel av nya betalande studenter (150 av cirka 480) ett SI-stipendium.

Utan denna möjlighet hade de inte kunnat läsa i Lund. Samma sak gäller vid Göteborgs universitet där närmare en fjärdedel av de nya betalande studenterna är beroende av samma stipendium. Även för Chalmers är det en fjärdedel av studenterna som kommer tack vare SI-stipendier.

Ett fullt utbyggt och fullgott stipendiesystem i Sverige innebär att vi, ett litet land i norr, kan konkurrera om de bästa studenterna på en global arena.

Ett minimum är att kunna erbjuda 500 nya biståndsstipendier om året, vilket Sverige gör i år. Dessvärre ser det nu ut som om budgetpropositionen inte tillåter mer än ynka 25 nya biståndsstipendier nästa år.

Låt oss ge ett par exempel på vad ett fullt utbyggt stipendiesystem skulle kunna ge Sverige:

Ett globalt klassrum som är oerhört viktigt för våra utbildningar efter- som dagens studenter måste ha perspektiv från hela världen. Genom att svenska lärosäten kan attrahera studenter från utvecklingsländer blir de också mer attraktiva för andra studenter som har råd att betala avgifterna.

Internationella studenter är viktiga för svenskt näringsliv. När de återvänder hem blir de viktiga ambassadörer för Sverige och för svenska företag. De spelar också en viktig roll för handelskontakter och för Sveriges möjligheter att bidra till innovationer och hållbar utveckling i världen.

Stipendier bidrar till svenskt anseende internationellt, att ta bort dem nu skulle avsevärt försämra Sveriges anseende utomlands, inte minst i utvecklingsländerna.

Och sist men inte minst, stipendier är en mycket bra form av bistånd då Sverige ger individer möjlighet att bidra till förändring i sina hemländer, oavsett ekonomisk situation.

Vår uppmaning till Stefan Löfven och de andra som nu ska rösta igenom kommande budgetproposition: Stäng inte dörren för duktiga internationella studenter som kan bidra till Sveriges och världens framtid. Arbeta långsiktigt med biståndsstipendierna och behåll dem på minst dagens nivå. Att dra bort finansieringen för dessa viktiga stipendier innebär att vi återigen riskerar att rasera internationaliseringsarbetet vid landets lärosäten.

Och om den nya regeringen vill vara än mer framåtblickande: Avsätt ytterligare 30 miljoner kronor om året för att marknadsföra Sverige som studienation. Det kommer att löna sig på sikt.

PER ERIKSSON, rektor för Lunds universitet

PAM FREDMAN, rektor för Göteborgs universitet

KARIN MARKIDES, rektor för Chalmers tekniska högskola

JENS SCHOLLIN, rektor för Örebro universitet

LISA SENNERBY FORSSE, rektor för Sveriges lantbruksuniversitet

JOHAN STERTE, rektor för Luleå tekniska universitet

EVA ÅKESSON, rektor för Uppsala universitet