Datorerna utmanar skrivandet
Datorernas intåg i klassrummen och i gymnasieskolornas svenskundervisning har medfört stora förändringar. Det är inte bara fråga om att överge papper och penna och ersätta det med dator och skärm. Man kan tala om en helt ny digital skrivprocess när eleverna använder datorn som ett redskap för skrivandet där också sociala mediers ständiga närvaro i hög grad påverkar elevernas arbete.
– Det här är ett outforskat område, men det behöver uppmärksammas. Det digitala skrivandet påverkar elevernas skrivande med andra förutsättningar än vad tidigare forskning har undersökt. Nu använder nio av tio gymnasieelever datorer när de ska skriva i svenskundervisningen.
– Mina resultat visar att skolan måste ha ett tydligare literacy-perspektiv i svenskundervisningen, att språkandet handlar om hela processen att läsa, att skriva, att tala och att lyssna samt i vilken miljö och med vilka hjälpmedel det sker, säger Marie Nordmark, som i sin doktorsavhandling i pedagogik vid Örebro universitet har studerat skrivprocessen i svenskundervisningen.
Hon har gjort en etnografisk studie i tre gymnasieklasser vid två skolor under en hel termin. Med hjälp av två videokameror har hon observerat och spelat in 42 lektioner för att undersöka det digitala skrivandet i svenskundervisningen.
Störande sociala medier
– Det digitala skrivandet är väldigt komplext. Klassrumsmiljön har stor betydelse för skrivprocessen. Eleverna är ofta ensamma när de skriver på datorerna då lärarna på grund av rummens layout går mellan olika rum. Skrivande bygger därmed på att eleverna kommunicerar och hjälper varandra att skriva text men också på att eleverna ska delta i det sociala samspelet i klassrummet. Sociala mediers ständiga närvaro stör elevernas koncentration så mycket att flera elever berättar att de inte alls kan skriva i skolan. Några elever använder dock sociala medier för att komma i kontakt med personer som kan hjälpa dem med särskilda specialistkunskaper, eller för att motivera sig själva till skolarbete. Flera elever berättar i intervjuer att de faktiskt föredrar att skriva med papper och penna eftersom de då inte distraheras av datorerna.
Traditionellt har elever fått lära sig att lägga ned mycket möda på att förbereda sitt skrivande, göra en disposition där de först tänker igenom det som ska skrivas. Förberedelserna har varit en tyngdpunkt, som sedan följts av en kortare skrivfas och en bearbetningsfas.
– Datorerna möjliggör ett annat sätt att skriva på. Eleverna hoppar över förberedelserna och går direkt på skrivandet, skrivfasen blir det stora arbetet i skrivprocessen, men det sker utan en på förhand gjord plan. Den digitala skrivprocessen består av delarna: skriva, spara och skicka, ett skrivande på mikronivå där eleverna skriver, planerar och bearbetar texten samtidigt som de skapar den. Eleverna vet inte var texten eller meningen ska sluta när de börjar skriva den, de bearbetar sin text med hjälp av datorns grammatik- och rättstavningsprogram och de kategoriserar de flesta felen som stavfel.
Användningen av datorns funktioner blir då ett snabbt sätt att klicka bort ett problem, men inte ett sätt att lära sig stava på.
Förvånande omfattning
– Få elever använder sociala medier som en tillgång i skrivandet, men det förs inga diskussioner i klassrummen om vad de sociala medierna på gott och ont innebär för elevernas skrivprocess. Omfattningen av aktiviteterna på sociala medier på lektionstid är förvånande och är egentligen värd sin egen forskning.
– Datorer är bra redskap för skrivandet. Vi måste fortsätta forskningen kring hur man skapar och utformar en skolmiljö där skrivundervisning med användning av datorer kan utformas så de blir redskap som bidrar till elevernas lärande.
Text: Lars Westberg