Blir centrum för nationell tarmstudie

Mag-tarmsjukdomarna ulcerös kolit och Crohns sjukdom har blivit vanligare efter andra världskriget men vad som orsakar sjukdomarna, som drabbar ett par tusen personer i Sverige varje år, är fortfarande okänt. Behandlingen är till stor del inriktad på att dämpa inflammationen med kortison, låga doser av cellgifter och biologiska läkemedel som så kallade TNF-hämmare.

I Örebro har man sedan många år bedrivit en uppmärksammad tvillingforskning för att försöka förstå vilka orsaker som kan finnas i arv och miljö vid inflammatorisk tarmsjukdom, det vill säga ulcerös kolit och Crohns sjukdom.

Rising star

– Nu blir forskningen mer och mer inriktad på biomarkörer, som är av betydelse vid uppkomsten och den fortsatta utvecklingen av de här sjukdomarna, berättar docent Jonas Halfvarsson, som för två år sedan uppmärksammades som Rising Star in European Gastroenterology.

– Det är mycket hedrande och ens forskning hamnar i rampljuset, man uppmärksammas och det är bra för nätverkande och för att skapa kontakter.

För ett par år sedan fick tvillingforskningen ytterligare stöd från Vetenskapsrådet med närmare två miljoner kronor. Det projektet har nu börjat visa resultat inklusive ett antal publikationer som är på väg.

Sjuk eller inte?

– Vi har bland annat kunnat visa att det vid IBD (Inflammatory Bowel Disease = inflammatorisk tarmsjukdom) inte är en glasklar gräns mellan att vara sjuk eller inte. Det är en gråskala där en tvilling kan vara sjuk och den andra till synes frisk. Jämfört med en helt frisk person, kan den till synes friska tvillingen ha en rad markörer, som speglar en låggradig inflammation utan att sjukdomen har brutit ut i full skala.

Kunskaperna från tvillingprojektet, som kommer att fortsätta att producera forskningsresultat, är en av grunderna för den nämnda nationella studien, som kallas Swedish Inception Cohort in IBD (SIC IBD). Den är även delvis kopplad till EU-studien, IBD Character.

Biobank blir grunden

– Grunden för den fortsatta forskningen är en biobank, som vi bygger upp här i Örebro. Vid diagnostillfället tillfrågas patienterna om de vill delta i studien och från deltagarna tar vi prover från bland annat tarmen och blodet för att bygga upp biobanken, säger Jonas Halfvarson.

I princip samtliga universitetssjukhus i landet har redan anslutit sig till projektet . Hittills har prover från ett 100-tal patienter samlats in och man räknar med att banken kommer att växa med 100-200 patienter om året.

– Man kan säga att det nya, kliniska forskningscentret vid Campus USÖ, och den utrustning som finns där med ett modernt och säkert fryslandskap är en förutsättning för sådana här större studier, det är en strategiskt viktig satsning för forskningen.

Sikte på kroniska sjukdomar

Den här nationella studien kan också ses som ett uttryck för en nationell styrning mot att prioritera olika kroniska tillstånd som är på gång efter många års koncentration på akutsjukvård.

Med hjälp av tvillingstudierna och biobanken hoppas vi kunna definiera olika biomarkörer för tarmsjukdomarna, och vilka processer som de är kopplade till ?

I nästa steg ska man omsätta kunskaperna om biomarkörer för att se vilka markörer som speglar den fortsatta utvecklingen vid sjukdomarna.

– Såväl ulcerös kolit som Crohns sjukdom kan yttra sig på olika sätt. Ibland är det bara en liten del av tarmen som drabbas, ibland är det mer omfattande. Vi vill se om man genom olika biologiska markörer kan förutspå hur sjukdomen kan komma att utvecklas från diagnos och även vilka möjligheter till behandling det kan finnas.

Lika och olika

Crohns sjukdom och ulcerös kolit har många likheter, men ulcerös kolit uppträder enbart i änd- och tjocktarm medan Crohns sjukdom kan drabba hela tarmsystemet från mun till ändtarm. Den yttrar sig som inflammationer som leder till blödningar, diarréer och slembildningar, ibland även buksmärtor.

– I svåra fall kan den vara invalidiserande för den som är sjuk med inkontinens och ”social isolering”. Vi vet att arv har betydelse för sjukdomen och även vilken typ patienten kan drabbas av. Men när det gäller behandling går det än så länge ut på att dämpa inflammationen, vilket kan leda till biverkningar.

Man räknar med att en halv till en procent av befolkningen, ungefär 600 000 personer lider av någon av de här tarmsjukdomarna.

Text: Lars Westberg