Att störa ett kriminellt gäng kan minska brottsligheten

Det kan för det första konstateras att när kriminella organisationer lokalmässigt fått fotfäste i ett område så har det ofta skapat problem med brottslighet och ökad otrygghet. En lokal är i många fall en rekryteringsbas, en statussymbol och en plats där olika typer av kriminell verksamhet kan bedrivas tämligen ostört.

Kampen mot gängkriminalitet och grov organiserad brottslighet kräver omfattande åtgärder och att de brottsbekämpande myndigheterna i stor utsträckning samverkar. Det krävs att olika myndigheter tillsammans utnyttjar sin respektive kompetenser och sina respektive verktyg. Ett sådant multidisciplinärt perspektiv måste anläggas under hela beslutskedjan.

En utvecklad samverkan mellan olika brottsbekämpande myndigheter är nödvändig men dock inte tillräcklig i ett brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv. Ett tydligt och ansvarsfullt engagemang från övriga civila samhällets aktörer i form av bland annat kommuner, ideella organisationer och andra statliga myndigheter är också nödvändigt. Hösten 2007 tog regeringen initiativ till en nationell mobilisering mot organiserad brottslighet. Syftet var att säkerställa ett brett, varaktigt genomslag i arbetet med att bekämpa denna typ av brottslighet. Inom ramen för detta gavs de brottsbekämpande myndigheterna särskilda uppdrag, men det redovisades även tydliga former för det civila samhällets ansvarstagande.

Just engagemanget och ansvarstagandet från civila samhället i ett brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv är angeläget både för att vidta konkreta åtgärder och för att tydligt markera vilket samhälle som man står upp för och vill ha. Att en kommun aktivt verkar för att kriminella organisationer inte ska få fotfäste genom en lokal är ansvarstagande och en tydlig markering.

Att köpa upp en lokal och se till att det kriminella gänget inte har tillgång till lokalen längre, är ännu inte vetenskapligt utvärderat. Däremot finns goda skäl att tro att tryggheten ökar i de områden som det kriminella gänget verkar i, givet att de som bor och verkar i området känner till vilka som äger lokalen. Så har sannolikt varit fallet här. Detta kan alltså vara en oerhört viktig åtgärd för just det området.

Det finns också forskning som visar att personer som begår brott är mer brottsaktiva när de är aktiva medlemmar i ett kriminellt gäng. Att störa eller helt se till att man inte har en lokal att vistas i kan därför ha brottsminskande effekt. Det finns dessutom forskning som visar att när man genomför polisiära insatser på en viss plats eller fastighet och på så vis upprätthåller ordning och "stör" de brottsaktiva personerna som verkar där, så har man ofta brottsminskande effekter. I viss utsträckning kan kriminaliteten "bara flytta på sig" med denna typ av insatser, men det finns också stöd för att denna typ av insatser faktiskt kan få personer att sluta eller åtminstone minska sina brottsliga gärningar. Vi hänvisar gärna den intresserade till denna forskning.

Det är nog med säkerhet så att alla medlemmar i det aktuella mc-gänget inte slutar att begå brott bara för att lokalen köptes upp, men så är resultatet av mängder av enskilda åtgärder som vidtas av polis, andra myndigheter och kommuner.
Slutligen, finns det något stöd för att uppköp av lokaler på det här sättet skulle vara skadligt eller kontraproduktivt? Inte vad vi känner till. Så, om man har en vilja att skapa trygghet, de ekonomiska medlen och dessutom en god idé angående vad man vill göra med lokalen i stället – varför skulle man inte göra på det här sättet?
Örebro kommun har genom sitt agerande visat att man inte accepterar denna typ av verksamhet samtidigt som man skapat bättre förutsättningar för trygghet i området och försämrat förutsättningar för en fast etablering med risk för en fortsatt brottslig bas i kommunen.

Dan Persson
Länspolismästare

Henrik Andershed
Professor, Örebro universitet