Ämnet avgör skrivstrategi hos gymnasieelever

En skrivprocess börjar inte alltid framför datorn eller med block och penna i handen. Den kan börja redan vid läsningen av en bok eller vid en fysiklaboration. Det svaret fick Ann-Christin Randahl, doktorand i svenska vid Södertörns högskola och Örebro universitet, när hon frågade gymnasieelever som går naturvetenskapliga programmets sista år.

I sin avhandling ”Strategiska skribenter. Skrivprocesser i fysik och svenska” har hon studerat hur eleverna hanterar skrivuppgifter i de båda ämnena. Genom att bland annat vara med i undervisningen och genomföra enkätundersökningar har hon följt 91 elever, varav hon studerat tre elevers skrivande på djupet.

Studerade processen

– Jag ville se hur processen går till när de skriver i sin naturliga miljö, det vill säga i hemmet, och därför har de här tre eleverna fått varsin videokamera som de har riggat hemma och filmat sig själva när de skriver. Jag ville se vad som händer, vilka resurser de använder sig av och hur de organiserar sitt skrivande. Genom att använda Google Drive (en molntjänst) kunde jag logga texten och koppla den till filmen, och se vad som skrevs när olika saker hände på filmen, säger Ann-Christin Randahl.

Slutsatsen blev bland annat att de närmar sig skrivandet på olika sätt, beroende på ämnet.

– De väljer strategi efter ämne och inser att olika texter kräver olika strategier. I fysikrapporten går de från det lätta till det svåra, skriver ett stycke åt gången, och skriver så nära inpå laborationen som möjligt för att – som någon sa – ”hålla det färskt”.

Det som anses ”lätt” är till exempel att skriva om metod, beräkningar, syfte och bakgrund, medan att skriva om diskussion och felkällor anses svårare.

Svårt formulera om

– I fysikrapporten återanvänds formuleringar från laborationsinstruktionen och från läroboken, och man kan se hur formuleringar i böckerna kommer igen i elevernas texter. Även om de vill omformulera, och börjar göra det, slutar det med att texterna ligger nära ursprunget.

Skrivandet i svenska följer ett annat mönster där det tar längre tid att hitta en struktur. En slags inspirationsfas övergår i en plan, men planen ändras under skrivandets gång. Att få till en struktur och ett angreppssätt upplevs som mödosamt, medan själva skrivandet upplevs som enkelt.

Eleverna utnyttjar olika resurser. En av dem har sin pappa som främsta resurs, skajpar honom och utbyter tankar om allt från struktur till korrektur. En annan använder sig flitigt av digitala medier, Wikipedia lika mycket som böcker, och deltar i olika forum, bland annat en Facebook-grupp där klasskamrater stöttar varandra.

Utvecklar och utvärderar

Generellt lägger eleverna mycket tid på sitt skrivande. De utvärderar och utvecklar sin planering under hela processen, och redigerar om tills sista punkten är satt.

– Under processen går de i dialog med den framväxande texten. De stryker, lägger till, formulerar om och rättar, och hela texten lever tills de är färdiga. De är otroligt fokuserade och de här eleverna visar att skolan förmår att utveckla avancerad skrivförmåga.

Eleverna beskriver också att pauser har betydelse för skrivandet. Någon städar för att komma ”i duktighets-mode” före skrivandet. Någon joggar ”för att rensa huvudet”.

– Pauserna fyller en funktion och kan ha betydelse för skrivandet. För vad är egentligen en skrivprocess?

Text: Annika Hällqvist