Tre Örebroforskare delar på 8,5 miljoner från Vetenskapsrådet

Många av årets ansökningar håller mycket hög kvalitet, skriver Vetenskapsrådet på sin hemsida angående dagens besked om bidrag inom humaniora och samhällsvetenskap. Det stora söktrycket gör att knappt 8 procent av dem som sökt projektbidrag blivit beviljade.

Relationer på webben

Peter Berglez, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet har fått 3,5 miljoner kronor för att tillsammans med Ulrika Olausson och Michal Krzyzanowski undersöka förhållandet mellan journalister, politiker och PR-konsulter.

– Allmänhetens förtroende för dessa vilar på att de håller ett visst avstånd till varandra. De har olika roller i samhället och olika värdesystem. Men det har blivit vanligare att hoppa mellan rollerna och dessutom öppnar webben upp för ett digitalt umgänge i vardagsarbetet, säger Peter Berglez.

Peter Berglez kommer att undersöka hur journalister, politiker och PR-konsulter interagerar på webben utifrån ett maktperspektiv. Han söker svaret på frågan om hur dessa yrkesgruppers relationer påverkar vår demokrati.

Internationell miljöpolitik

Peter Berglez kollega Rolf Lidskog, professor i sociologi, har fått 3,2 miljoner kronor för att undersöka vetenskapens roll i internationell miljöpolitik.

– Det finns i dag ett akut behov av att förstå hur gränsöverskridande miljöproblem regleras och hur de kan regleras i framtiden. Men på vilket sätt och i vilken grad är denna reglering baserad på vetenskaplig kunskap? undrar Rolf Lidskog.

Forskare gör bedömningar av miljöfrågor och skapar ett underlag för effektiva åtgärder. Nästa steg är att göra dessa begripliga för icke-experter för att politiker ska kunna omsätta åtgärderna handlingar. Därför skapas gränsorganisationer, som ska vara länken mellan politik och vetenskap.

– Jag ska undersöka hur policy-relevant kunskap skapas och hur den förmedlas till politiska beslutsfattare när det gäller klimatförändring, långväga luftföroreningar och biologisk mångfald. I vilken utsträckning kan vetenskapen integreras i beslutsprocesser?

Handskrivna och tryckta läromedel

Den tredje Örebroforskaren som fått forskningsmedel från Vetenskapsrådet är Stefan Rimm, lektor i retorik och forskare i utbildningshistoria. Han har fått 1,7 miljoner kronor för att undersöka övergången mellan handskrivna och tryckta läromedel mellan 1649 och 1820.

– Det finns många frågor om skolans och läromedlens förhållande till den medie- och informationsteknologiska utvecklingen som vi ser i dag. Därför är det viktigt att undersöka hur det tidigare skiftet i skolundervisningen mellan olika medier påverkat människors lärande och tänkande, säger Stefan Rimm.

– Vi behöver djupgående studier som kan ge ett historiskt perspektiv på det som händer i dag. Hur påverkar ny teknik vår syn på kunskap och vårt lärande och hur påverkar det olika skolämnen?

Text: Linda Harradine