Rena hem på smutsiga villkor

RUT-avdraget subventionerar hushållsnära tjänster med 1,5 miljarder kronor per år och beskrivs ofta som en framgångssaga med nya, vita jobb och minskat svart-arbete. Men i den nya boken beskriver åtta forskare att verkligheten varken är så enkel eller så ljus.

– Lönerna kan vara avtalsenliga – om det finns kollektivavtal. Men det gör det sällan och bara mellan fem och tio procent är med i facket och det gör också att få omfattas av avtalsmässiga villkor, säger Catharina Calleman. Det finns också en gråzon, där personer som har ordentliga anställningsvillkor gör extra insatser i de hem de arbetar och för det får de kanske ingen eller svart ersättning.

Här berättas också hur underleverantörer, ibland i flera led, utför arbetet i hemmen och den som får städat vet inte vem det är som städar eller vilka villkor den har. Det finns också en väldig ojämlikhet mellan migranter från länder inom EU, länder utanför EU och de papperslösa, som tvingas acceptera svarta och låga löner.

Värdelösa intyg

I den aktuella debatten om usla villkor för invandrad arbetskraft beskrivs hur människor blir lovade avtalsenlig lön, men när de väl är här får de bara en bråkdel, en företeelse som inte är ovanlig när det gäller hushållstjänster.

– För att Migrationsverket ska ge arbetstillstånd, krävs att arbetsgivaren lovar kollektivavtalsenlig lön, men det är ett löfte som inte är värt något och som aldrig kontrolleras. Det heter också att arbetskraft utifrån bara ska rekryteras till arbeten, där det saknas arbetskraft inom landet, men inte heller det kontrolleras.

Från mottagare till kund

Catharina Calleman, som är professor i rättsvetenskap, har skrivit om rättsliga aspekter på arbetskraftsinvandring för hushållsarbete i privata hem. Hennes redaktörskollega, Anna Gavanas, docent och socialantropolog vid Linköpings universitet, har skrivit ett kapitel som handlar om Svart och vitt i äldres ”omsorgspussel”.

Hon beskriver hur äldre har i många fall övergått till att i stället för att vara omsorgsmottagare bli kunder på en marknad för hushållstjänster och äldreomsorg, och vad det inneburit. Andra kapitel handlar om likheter mellan dagens hushållstjänster och det arbete tyska hembiträden gjorde i Sverige på 1950-talet, om hur svenska kvinnor bosatta i utlandet resonerar när de själva blir arbetsgivare samt om kvinnor från Östeuropa som ”för barnens skull” hamnar som hushållsarbetare i svenska hem.

Boken berättar om många erfarenheter och perspektiv. Den bygger på intervjuer med såväl städentreprenörer, hushållsarbetare i exil, svartarbetare och andra aktörer. Språket har medvetet anpassats för att göra boken tillgänglig för en bred läsekrets.

I anslutning till att boken kommer ut den 9 mars ordnas ett seminarium med författarna på ABF-huset i Stockholm. Utom redaktörerna Catharina Calleman, Örebro universitet och Anna Gavanas, Linköpings universitet medverkar författarna Elin Kvist, Umeå universitet, Emma Strollo och Catrin Lundström, båda Linköpings universitet, Elin Peterson, Madrids universitet, Gladis Aguirre Vidal, Stockholms universitet samt Oksana Shmulyar Gréen, Göteborgs universitet.

Text: Lars Westberg