Pengar från Cancerfonden till Örebroforskare
Två forskare vid Örebro universitet finns med bland dem som fått anslag från Cancerfonden. Det är forskarna Katja Fall och Elisabeth Hultgren Hörnquist som får en halv miljon kronor vardera för nästa år, men också kan räkna med lika mycket under två år till.
– Mycket glädjande, säger Katja Fall, lektor i klinisk epidemiologi och läkare vid Örebro Universitetssjukhus. Att få anslag från Cancerfonden är ett erkännande av forskargruppens arbete och är avgörande för att forskningen ska kunna drivas vidare på ett långsiktigt och framgångsrikt sätt. Med hjälp av detta anslag hoppas vi kunna få fram ny kunskap som på sikt ska leda till förbättrad behandling av män med prostatacancer.
I sitt projekt kommer hon med hjälp av olika register att jämföra hur det gått för prostatacancerpatienter som använt betablockerare som blodtrycksmedicin, och för män som inte tagit sådan medicin.
I djurstudier har det visat sig att stressrelaterade signalsubstanser kan påskynda tillväxt och spridning av cancer. Djurstudierna talar också för att tumörtillväxten minskar om dessa signalsystem blockeras med en vanlig typ av blodtrycksmedicin, betablockerare. Katja Fall vill därför undersöka hur medicinering med betablockerare påverkar sjukdomsförloppet hos män med prostatacancer.
Om det visar sig att betablockerare, som är en välbeprövad och billig medicin, minskar risken för att prostatacancer växer till skulle det kunna öppna nya möjligheter för behandling av cancerpatienter.
Tjocktarmscancer vanlig dödsorsak
Det projekt som professor Elisabeth Hultgren Hörnquist fått anslag från Cancerfonden till, handlar om att öka förståelsen för varför inflammation i tjocktarmen kan leda till cancer, och på vilket sätt kroppens immunförsvar deltar i denna process. Cancer i tjocktarmen är en av de tre vanligaste dödsorsakerna i Sverige, och medelåldern hos dem som drabbas av just inflammationsorsakad cancer är 25-30 år lägre än för personer som utvecklar cancer utan föregående kolit.
– Vi hoppas att forskningen kan leda både till nya metoder för tidig upptäckt av tumöromvandling hos patienter med kronisk tarminflammation, och effektivare behandlingsstrategier, säger Elisabeth Hultgren Hörnquist.
Det genom att studera genförändringar hos möss med inflammation i tjocktarmen och som fått cancer av det, som kunskapen om vilka mekanismer det är som gör att inflammationen orsakar cancer. Man kommer särskilt att undersöka vilken roll vissa celler i immunförsvaret kan spela.
Text: Lars Westberg