Örebroforskare får 21 miljoner från Vetenskapsrådet

Nästan hälften av bidragen går till längre projekt och det speglar en medveten strategi att ge forskarna större möjligheter att åstadkomma forskning av hög kvalitet genom att planera långsiktigt, skriver Vetenskapsrådet på sin hemsida.

Magnus Frostenson har tillsammans med sin kollega Hans Englund vid Handelshögskolan, Örebro universitet, fått ett femårigt projekt beviljat i dag.

– Under de senaste decennierna har en flod av reformer sköljt över skolans värld, vilket bland annat lett till fler friskolor, ökad valfrihet för elever och att skolans personal numera förväntas tänka och agera mer affärsmässigt, säger Magnus Frostenson.

Mäta prestationer

Det har blivit viktigt att mäta prestation på såväl nationell nivå som på organisations- och individnivå. Rankingar, betygsättningar, kvalitetsindex, standardiserade prov och digitala kursutvärderingar har blivit en del av lärarnas vardag i den moderna skolan. De förväntas delta i marknadsföringen av skolan och tillfredsställa elever som om dessa vore konsumenter.

– Detta är det som syns på ytan men det finns tecken på att det går djupare – att lärare håller på att tappa kontrollen över innehållet i, kvalitetssäkringen av, och prestationskraven på skolan. Vårt mål är att öka förståelsen för hur lärarprofessionen påverkas av prestationsmätningarna och hur man kan undvika negativa konsekvenser som mätningar för med sig, säger Magnus Frostenson.

Betygsreformer

Även betygen i skolan har förändrats och inget annat land har bytt betygssystem så ofta som Sverige. Cecilia Arensmeier har tillsammans med Ann-Sofie Lennqvist Lindén fått 3,389 miljoner kronor för att undersöka vilka argument som finns bakom de tre senaste betygsreformerna och vilka problem man tänkt lösa med dem. Forskarna vill särskilt undersöka vilka konsekvenser det fått för de elever som presterar sämst.

– Vår tes är att betygsreformerna för med sig ett nytt språkbruk, som får särskild betydelse för de eleverna, säger Cecilia Arensmeier. Vi har kunnat se att andelen elever som ”misslyckas” varierar mellan betygssystemen, till exempel steg andelen elever som lämnade grundskolan utan fullständiga betyg omgående när man införde den tregradiga betygsskalan i slutet av 1990-talet.

Projektet ska arbeta med underlag som har legat till grund för de politiska besluten att förändra betygssystemet, betygsstatistik, skolpolitisk debatt och intervjuer med lärare som varit verksamma i alla tre system. Man ska undersöka vilka elever som beskrivs som svagpresterande i den skolpolitiska debatten under olika perioder och hur lärare, som varit verksamma i de tre senaste systemen, reflekterar över vilken betydelse betygssystemen har för att definiera vem som är svagpresterande.
Den unikt höga takten för betygsreformerna gör att Sverige är särskilt intressant att studera när det gäller samspelet mellan betygssystem och skolpolitisk diskussion om prestationer.

Projektet kallas Dåliga betyg eller icke godkänd? Betygsreformer och diskursen om elever som misslyckas i skolan.

Barnens rättigheter

Biträdande professor Ann Quennerstedt ska tillsammans med kolleger i Örebro, Karlstad och Uppsala, samt vid universiteten i Queensland i Australien och Brighton i Storbritannien undersöka hur skolundervisningen ger barn förutsättningar att växa som innehavare av mänskliga rättigheter. Det treåriga projektet har fått ett bidrag med sammanlagt 6,583 miljoner kronor.

Forskarna har noterat att utbildningsinriktad barnrättsforskning mest ägnat sig åt utbildningens ansvar för att respektera barn som rättighetsinnehavare men mycket lite åt ansvaret för att utbilda dem som det. De menar att en ny forskningsinriktning är nödvändig för att undersöka vad det innebär att utbilda för mänskliga rättigheter. Avsikten med projektet, som kallas Utbildning som växthus för barns och ungas mänskliga rättigheter, är att formulera och utarbeta en ny tankelinje med den inriktningen.

– Projektet ger ny kunskap eftersom det inte undersökts tidigare vad utbildningens ansvar för att utbilda för rättigheter innebär, säger Ann Quennerstedt. Projektet kommer också att undersöka hur genus- och kultur/etnicitetsaspekter som rättighetsfrågor hanteras i utbildning, något som efterfrågats från politiker.

Sammanlagt tio barn- och ungdomsgrupper i förskola och skola ska ingå i studien och forskningen genomförs som fältstudier i pedagogisk praktik.

Läroplanerna

Ninni Wahlström, professor i utbildningsvetenskap, har fått 6,9 miljoner kronor för att undersöka läroplansreformer tillsammans med bland annat Ingrid Unemar-Öst vid Örebro universitet. De ska göra en teoriorienterad utvärdering av den svenska läroplansreformen Lgr 11. Från och med november månad är Ninni Wahlström anställd vid Linnéuniversitetet.

Text: Linda Harradine och Lars Westberg