Öppet internet skapar möjligheter

Så sammanfattade it- och energiminister Anna-Karin Hatt (C) sin öppna föreläsning Ett öppet internet utvecklar människor på Örebro universitet på fredagen. Med utgångspunkten att vem som helst kan vara med på lika villkor sammanfattade hon internets utveckling under de 30 år som gått sedan det internetprotokoll som reglerar systemets funktion skapades.

– Det finns motståndare till ett öppet internet, dels politiker som vill ha kontroll, dels ekonomiska intressen som ser ekonomiska intressen hotade. Men utvecklingen visar att öppenheten fungerar, konsumentmakt är bättre än lagstiftning och om man inte strävar efter att dra nytta av den nya tekniken hamnar man på efterkälken.

Regeringens ansvar

För regeringen, som har ett ansvar för att skapa möjligheter att utnyttja det ett öppet internet kan erbjuda, gäller det att ha en lagstiftning som fungerar och främjar innovationer. Hon vill se en skola som hjälper barn lära sig digital teknik och ha nytta av den och storsatsa på innovationer och forskning.

Internet styrs idag av organisationen Internet Corporation for Assigned Names and Numbers, ICANN, som lyder under Kalifornisk lagstiftning. Det kan låta förvånande och många kan tycka att det vore lämpligare med någon form av internationell lag genom FN.

– Men om man ser vilka som är intresserade av det är det lätt att inse att det är bättre som det är nu. Då skulle det enbart vara olika regeringar som bestämde och de som är intresserade av det är länder som Iran och Kina. Nu kan många skiftande aktörer vara med och ha inflytande och det skulle inte gå om det låg under FN.

Arabiska våren

Anna-Karin Hatt tog den tunisiske grönsakshandlaren Mohammud Bonazizis självbränning, som var startskottet för den arabiska våren och den pakistanska flickan Malala Yousafzai, som blev skjuten i huvudet av talibanerna när hon krävde utbildning för flickor, som exempel på att det inte är internet som teknisk företeelse som har betydelse.

– Det är de modiga människorna, som står upp och agerar och vars handlingar, som får spridning som betyder något. Kan människor lära sig att utnyttja tekniken på rätt sätt får den stor betydelse. Vår skola i Sverige måste bli bättre på att lära ungdomar använda it i skolarbetet. Som det är nu är det 50-60 procent av eleverna i högstadiet, som aldrig eller sällan använder datorer i undervisningen.

Hon tog också flera lyckade exempel på informationsteknikens betydelse, hur fattiga människor i Lahore i Pakistan kan ta del av föreläsningar på prestigeuniversitetet Yale i USA, hur barnen i Ale kommun förbättrat sitt skrivande med hjälp av datorer i undervisningen och även de resultat som Åke Grönlund vid Örebro universitet presenterat och nyligen uppmärksammats i många medier.

Text: Lars Westberg