Nytt projekt med målet att minska kriminalitet

Kriminalitet är kostsamt för samhället på många olika sätt. En allvarlig våldshändelse kan kosta mer än 75 miljoner kronor på lång sikt och slå människors känsla av trygghet i spillror.

– Låg kriminalitet och trygghet är en grundförutsättning för att en stad ska vara attraktiv och få en hållbar tillväxt, säger Henrik Andershed, professor i psykologi och docent i kriminologi vid Örebro universitet.

Saknas systematisk samordning

Beslutsfattare, politiker och tjänstemän i svenska kommuner och städer blir överösta med information om sociala risker som kan leda till kriminalitet från olika undersökningar. Det handlar om kända sociala riskfaktorer för kriminalitet och otrygghet som till exempel arbetslöshet, utanförskap, lågt förtroende för polis och andra myndigheter, ekonomiska svårigheter och brist på positiva fritidsaktiviteter.

– Anledningar till att dessa sociala riskfaktorer ibland kvarstår och ökar är till stor del att beslutsfattare saknar tydliga och bra beslutsunderlag och kunskap om effektiva insatser. Istället får ofta lösa åsikter och sunt förnuft ligga till grund för viktiga beslut, säger Henrik Andershed.

– Det saknas systematisk samordning, integrering och uppföljning av uppgifterna. Vi ska utveckla en metod som kan göra just detta. Projektet ska utmynna i en konkret plan för hur kommuner och städer kan arbeta för att minska och förebygga sociala risker.

Innebära stora besparingar

Metoden ska utvärderas vetenskapligt i flera olika svenska kommuner och städer. Målet är att kriminaliteten ska sjunka och stanna på en låg nivå i de städer där den föreslagna metoden används. Det skulle innebära stora besparingar, undvikande av lidande hos potentiella brottsoffer och definitivt en bättre stadsmiljö. För att metoden ska komma till nytta och användning i praktiken är Örebro universitet Enterprise AB med redan nu i uppstartsskedet.

– Vi vill vara säkra på att produkten når hela vägen och kommer till nytta och användning. Vår roll är att säkerställa den processen, säger Mattias Jonsson, affärsrådgivare på Örebro universitet Enterprise AB, som är Örebro universitets utvecklingsbolag.

– I det här initieringsprojektet får vi möjlighet att under ett år planera hur vi ska utveckla och utvärdera metoden. Det första året kommer att utmynna i en större ansökan om 10 miljoner kronor för att förverkliga planerna, säger Henrik Andershed.

Text: Linda Harradine