Molekylärt pussel för ny medicin

Vilken forskning som ger resultat i form av mediciner, nya behandlingsmetoder eller kanske nya kunskaper, som kan utvecklas på andra håll kan ibland tyckas slumpmässigt. Men det gäller för forskarna att se var möjligheterna finns och för universitetet att ha en organisation som kan fånga upp och stötta utvecklingen på ett bra sätt.

Ett projekt som kan utveckla både kunskaper och i bästa fall nya mediciner är det samarbete som forskare vid Centrum för livsvetenskap startar med Armauer Hansen Research Institute, Ahri, i Addis Abeba i Etiopien.

Per-Erik Olsson är professor i biologi och hans forskning handlar bland annat om signaltransduktion. Det beskriver hur celler tar emot signaler som styr hur de ska utvecklas, till exempel hur olika signaler påverkar utvecklingen av vilket kön en varelse ska få, om det är testiklar eller ovarier (äggstockar) 
som ska utvecklas. Det var den här forskningen som förra året väckte viss uppmärksamhet när forskarna kunde konstatera att vissa inflammationer kunde få zebrafiskar att bli honor.

– Vi har också funnit flamskyddsmedel som när de tar sig in i kroppen får samma funktion som det manliga könshormonet testosteron. Det ledde till att tillverkaren drog tillbaka den produkten, säger Per-Erik Olsson och berättar också om arbetet som pågår, lett av docent Jana Jass, med att hitta sätt som gör att man kan analysera innehållet i rötslam.

Möte i Kanada

När han för ett tjugotal år sedan gjorde sin postdok-forskning inom molekylärbiologi på universitetet i Calgary i Kanada, jobbade Per-Erik Olsson ihop med etiopiern Lashitew Gedamu som han visade sig ha mycket gemensamt med. I mitten 1960-talet arbetade Per-Erik Olssons far för Sida i Addis Abeba, vilket innebar att Per-Erik Olsson gick sina första skolår i den svenska skolan där.

– Lash ville efter tiden i Kanada att jag skulle inrikta min forskning mer mot tropiska sjukdomar för att kunna hjälpa till i Etiopien och han låg på mig om det i många år. Han är en känd person i Etiopien där han varit med om att bygga upp forskningen vid Armauer Hansen Research Institute, Ahri.

Norrmannen Armauer Hansen var den som första gången, 1873, observerade leprabakterien. Institutet som nu bär hans namn ligger på den plats där leprakolonin i Addis Abeba tidigare låg och är nu ett forskningsinstitut med inriktning mot tuberkulos, HIV, malaria och andra tropiska sjukdomar.

Modelleringen lockade

– Jag visste inte så mycket om Örebro när jag kom hit. Det var utbildningen jag var intresserad av och att Per-Erik Olsson hade en etiopisk bakgrund hade jag ingen aning om, säger Solomon Asnake, som arbetar på sin doktorsavhandling om molekylär modellering. Ett arbete som beräknas bli klart om ett och ett halvt år.

Molekylär modellering innebär att man med hjälp av olika datorprogram kan beskriva vad som händer i en naturlig process när en molekyl från en medicin binder till exempelvis en receptor. Detta är en avsevärt billigare metod än att genomföra försöken i den mer kostsamma laboratoriemiljön.

Tekniken utvecklar kunskaperna

– I Etiopien finns det medicinska kunskaper som vi kan hjälpa till att utveckla med teknik, som ännu inte används där.

Alla de här olika pusselbitarna ledde till att Lashitew kom till Örebro som gästföreläsare för ett par år sedan och det besöket besvarades förra sommaren när Per-Erik Olsson, docent Jana Jass samt Solomon Asnake reste till Addis Ababa.

Där dök det upp intresse för samarbete kring ytterligare ett forskningsområde, miljöföroreningar i vatten från avloppsverk. Jana Jass har ett projekt kring antibiotika och resistens i svenska vatten.

– Per-Erik Olsson och jag arbetar gemensamt med att studera vilka effekter läkemedelsrester kan ha på levande organismer, säger hon. I Etiopien vill vi titta på utsläpp av läkemedel och antibiotika, men även hur bakterier tar sig ut i miljön och vilka konsekvenser det får.

Första steget i samarbetet blir en kurs i datorsimulering för naturvetenskaplig forskning i augusti.

– Vi ska introducera det och lära folk på Ahri att använda det, berättar Solomon Asnake. Det finns datorkraft där och vi vill överföra kunskap i bioinformatik och molekylär modellering. Det handlar om att prova ut mjukvaror som passar bra för den verksamhet man bedriver vid Ahri.

Tonåringar och tuberkulos

Specifikt siktar man i första hand in sig på att studera tuberkulos bland tonåringar.

– Det har länge varit känt att tuberkulos aktiveras under puberteten och vi vill nu undersöka närmare vad det kan bero på, säger Per-Erik Olsson. Med min bakgrund i forskning kring könsutveckling och Janas kunskap inom mikrobiologi har vi en kompletterande kompetens till forskarna vid Ahri som är experter på tropiska sjukdomar. Vi vill gärna ta reda på vad det är under puberteten, då det händer mycket i kroppen, som aktiverar tuberkulossjukdomen.

Pusselbitarna passade ihop

Per-Erik Olsson menar att förhållandet med Ahri är starkt, här fanns pusselbitar som passade i varandra. Det kan leda till att Etiopien stärks vetenskapligt – en utveckling som i förlängningen kan ge nya läkemedel. 

Text: Lars Westberg