Minskat cannabisbruk holdingbolagets första uppdrag
Effekt mot tobak kallas det projekt som ska hejda den kraftiga spridningen av cannabis bland ungdomar i storstäder. Det blir också första uppdraget för det nybildade holdingbolaget vid Örebro universitet, som därmed också visar hur forskningen och forskningsidéer kan omsättas till företagande och sysselsättning.
– Det här arbetet hade inte gått att genomföra inom institutionen. Nu har Örebro universitet Enterprise AB tecknat ett avtal på två miljoner kronor för en verksamhet som sträcker sig över tre år, säger Anna Ragén, bolagets VD och chef för avdelningen Externa relationer vid universitetet.
Nikolaus Koutakis, forskare vid institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, är projektledare. Han har tidigare utvecklat metoden Effekt (tidigare ÖPP), som handlar om att minska alkoholbruket bland unga. Det har varit mycket framgångsrikt och används i 70 procent av landets skolor.
Men nu handlar det om cannabis.
– På socialdepartementet upptäckte man att förekomsten av cannabis ökat lavinartat, i storstäderna hade 30 procent av eleverna i årskurs nio provat det och det är historiskt höga siffror. Regeringen beslöt göra en storstadssatsning mot cannabis och det var så jag kom med i bilden, säger han.
Rökning inkörsport
Till en början var han tveksam till uppdraget och såg inget enkelt sätt att påverka ungdomarna. Unga vuxna är ingen homogen grupp, de har olika intressen och levnadsförhållanden. Men så visade en undersökning att av ungdomar i gymnasiets första årskurs en tydlig bild: Av dem som rökte hade 64 procent testat cannabis, av icke-rökarna bara fyra procent. Tanken att tobaksanvändande skulle vara en inkörsport för till exempel cannabisbruk är inte okontroversiell. Det starka samband Koutakis fick fram från data i svensk forskning kunde han dock inte ignorera och idén med detta angreppsätt gillades av sakkunniga.
– Forskningen var inte helt entydig, men det gick inte att blunda för sambandet. Jag såg en möjlighet att påverka cannabisbruket via rökningen.
Därmed föddes det som nu kallas Effekt mot tobak, som alltså är en utveckling av det tidigare programmet mot alkohol.
Det nya programmet vilar på två ben, dels om föräldramöten, dels om att arbeta med eleverna.
– Arbetet med eleverna ska ge dem färdigheter att tacka nej till att börja röka, vilket kan vara svårt att göra med hedern i behåll i förhållande till kamraterna. Ungdomarna ska också förstå att det inte är onormalt att inte röka. Många hänvisar till att ”alla andra gör det” och det är något som vi kallar ”majoritetsmissförstånd”.
Föräldrarna ska motiveras till att tobak är en viktig fråga att ta upp med barnen tidigt, de ska få klart för sig att de är viktiga för att påverka barnen och att deras agerande kan göra skillnad. Föräldrarna ska få konkreta redskap att arbeta med, som till exempel att göra gemensamma överenskommelser med andra föräldrar.
Räddade projektet
Nikolaus Koutakis arbetar halvtid med Effekt mot tobak sedan ett år och har hittills arbetat med förberedelser, bland annat utbildat lärare i Stockholm, Göteborg och Malmö. Projektet höll på att gå i stöpet innan Örebro universitets holdingbolag kom med i bilden. Olika bestämmelser gjorde det svårt för institutionen att ta på sig uppdraget från de tre kommunerna.
– Vi ska nu satsa på att verifiera den här metoden och varumärkesskydda den och utveckla den som en kommersiell produkt, säger Anna Ragén.
Och Nikolaus Koutakis ser fortsatt forskning som en utveckling av projektet. Eftersom ett stort antal mindre kommuner i Västra Götaland kommit med i projektet via Folkhälsoinstitutet vill han undersöka om programmet fungerar på samma sätt i mindre som i större orter.
– Utvärderingen är en viktig del av hela metoden, den drivs av den feed-back vi får från arbetet, säger han.
Text: Lars Westberg