Inte större bidragsberoende bland invandrare

Under 1990-talet var det ekonomisk kris i Sverige och samtidigt en stor invandring, inte minst av flyktingar från forna Jugoslavien. Med material från 90-talet har forskarna velat undersöka om personer födda i utlandet i högre grad blir socialbidragsberoende än svenskfödda.

– Trots att Sverige tog emot många immigranter under den här perioden, har vi inte funnit att de blivit mer beroende av socialbidrag än svenskfödda. Det finns skillnader under de tre första åren men inte från det fjärde, säger Daniela Andrén, docent i nationalekonomi och universitetslektor vid Örebro universitet.

Arbete snarast

Forskarnas slutsats blir, att den viktigaste uppgiften för politikerna är att utveckla och förbättra existerande insatser för att hjälpa immigranter ut i arbetslivet snarast möjligt. De konstaterar att de flesta aktiva program med inriktning på arbetsmarknaden har gett resultat för utlandsfödda.

– Vår uppsats handlar inte i första hand om bidragsberoende utan om den förhöjda sannolikheten att vid en given tidpunkt vara en mottagare av socialbidrag på grund av att individen har varit mottagare tidigare, samt hur lång tid det tar innan denna förhöjda sannolikhet försvinner. Det visade sig i våra resultat att det tog ungefär lika lång tid(dvs. fyra år) för svenskar som för invandrare att bli av med denna effekt och åter bli likställda med individer utan tidigare erfarenheter av socialbidrag.

Daniela Andrén är påtagligt stolt över att de lyckats konstruera statistiska modeller, där normalt icke observerbara faktorer i individernas beteende finns med. Det handlar om faktorer som har stor betydelse för om man ska få socialbidrag.

– Motivation, personlighet och öppenhet är faktorer som inte går att mäta, säger hon. Men man kan integrera antaganden i statistiska modeller. Det kan till exempel handla om i fall en person haft socialbidrag tidigare eller inte. Det är en sådan faktor som förs in i modellen och som man också kan visa har statistisk signifikans.

Internationellt intresse

Den här artikeln – Never give up? The persistence of welfare participation in Sweden – fick stor uppmärksamhet när den presenterades vid två olika internationella konferenser förra året.

Tillsammans med sin medförfattare har Daniela Andrén fortsatt att använda beräkningsmodellen för ytterligare beräkningar av vilka grupper som blir beroende av socialbidrag. I en ny uppsats, som just nu är under granskning, redogöra den för hur beroendet av socialbidrag varierar mellan olika grupper med avseende på civilstånd, kön och nationell bakgrund. Denna uppsats – State dependence in Swedish social assistance – presenterades på en internationell konferens i Paris under våren. Världsbanken, IZA och OECD finansierade mötet för ett dussin forskare från hela världen som diskuterade tio olika forskarrapporter om socialbidrag i interaktion med experter från OECD, Världsbanken och EU.

– Det var självklart mycket hedrande för mig att få presentera forskning från Örebro universitet i ett så kvalificerat sammanhang, säger Daniela Andrén.

Text: Lars Westberg