Inte självklart att satsa mer pengar på infrastruktur

Under vintern 2009-2010 lamslogs delar av järnvägstrafiken i Sverige till följd av kyla och snökaos. Sedan dess har behoven av satsningar på transportinfrastruktur diskuterats flitigt och i dag tycks konsensus vara att den svenska infrastrukturen är eftersatt och behöver upprustning. Men investeringsbehoven måste ställas mot behoven inom andra områden som skola, vård och omsorg, skriver Lars Hultkrantz och Johan Nyström, forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, i Investeringar in blanco? En ESO-rapport om behovet av infrastruktur.

Tre förslag

ESO tar fram analyser och policyrekommendationer baserade på forskning för att Finansdepartementet ska få tillgång till breda underlag för framtida samhällsekonomiska och finanspolitiska beslut. Den nya rapporten innehåller flera förslag kring hur planering och användning av infrastrukturen för transport kan förbättras.

– I dag finns starka inbyggda krafter som underblåser kraven på ökade investeringsresurser, även till projekt med svag eller negativ lönsamhet, säger Lars Hultkrantz.

– Vi vill framför allt lyfta fram tre förslag. För det första bör investeringsbehoven fastställas utifrån investeringarnas faktiska lönsamhet och infrastrukturens tillstånd. Trafikverket bör årligen ge regering och riksdag ett sådant underlag.

Jämföra olika politikerområden

Forskarna anser också att det behövs sektorsövergripande riktlinjer för hur lönsamheten av satsade skattemedel ska beräknas. I dag är det svårt att jämföra vilken nytta pengarna kan göra inom transportinfrastrukturen med nyttan inom andra områden som utbildning eller sjukvård. Ett sådant arbete har redan inletts i Norge.

– För det tredje anser vi att man bör förbereda en samlad reform av skatter och avgifter för alla transportslag. Mycket tyder på att särskilt lastbils- och bantrafiken är underprissatt i dag, säger Lars Hultkrantz. Här behövs paketlösningar som balanserar effekter mellan transportslagen och gör det möjligt att kompensera förlorare, till exempel genom att en prisreform kopplas till beslut om nya investeringar.

– Det är tre punkter som vi anser att man bör ta hänsyn till när man diskuterar vilka satsningar som ska göras och hur de bör finansieras, säger Lars Hultkrantz.

Text: Linda Harradine