Forskare på skolbesök

Mikael Quennerstedt, forskare i idrottsvetenskap, besöker klass 6C på Almbyskolan för att berätta om sin forskning. Vad gör en forskare och vad forskar han om?

– En forskare tar reda på saker, säger Samuel Lindén, en av eleverna i klassen.

Han har tillsammans med Rebecka Wärmeling fått prova tv-spelen som Mikael Quennerstedt har med sig. Idrott, hälsa och pedagogik men också tv-spel står i fokus i hans forskning. Eleverna får spela och sedan fundera över hur mycket spelen får dem att röra sig och budskapen som spelen förmedlar.

– Spelet blir som en lärare när man använder det i undervisningen. Spelen säger självklart positiva saker men också att man är tondöv, överviktig och lat. Dessutom rangordnar den alltid prestationer. Skulle en lärare göra det? frågar Mikael Quennerstedt.

Att forska innebär att fördjupa sig, försöka förstå hur det hänger ihop och skapa ny kunskap, förklarar Mikael Quennerstedt. Hans fokus är på vad barn och ungdomar lär sig om hälsa och idrott och när det gäller tv-spelen anser han att det finns en hel del konstigheter att fundera över. Trots att han som forskare använder tv-spel tror varken Rebecka Wärmeling eller Samuel Lindén att forskning är något för dem.

– Men det var askul att få besök av en forskare, säger Rebecka Wärmeling.

Rökningen historia

Lungläkaren och forskaren Matz Larsson besöker niondeklassare på Navets skola och börjar med att göra en tidsresa. Klassen reser till år 2043 – Matz är numera pensionär och han vill gärna berätta om en företeelse som var vanlig år 2013 och som kallades rökning.

Han berättar om kemikalier kopplade till cancer som åkte som en jojo upp och ner i halsen ända till lungorna och gav människor ett så starkt beroende att de om det var nödvändigt ibland till och med valde bort sina egna ben för rökningens skull. Bakom honom finns bilden på den rökande kvinnan i rullstol som tvingats amputera sina ben på grund av skador orsakade av tobak. Så här var det år 2013.

När de rest tillbaka och landat i nuet igen skickar Matz Larsson med eleverna ett par tankar.

– Mina patienter vill framför allt sluta för att de ingen frihet har så länge de röker. Om rökning kommer finnas eller inte år 2043 beror helt och hållet på er inställning, säger Matz Larsson.

Recept på forskare

Risbergska skolans årskurs 3 på samhällsprogrammet får lyssna till vilket recept som skapar en forskare. Det är Anders Trumberg, som forskar om segregation i skolan, som berättar om beståndsdelar som intresse, tålamod, struktur, ödmjukhet och sittfläsk.

– Vi anmälde oss till det här redan i somras, berättar läraren Mikael Friman. Vi har kopplat ihop det med ett projekt som de här eleverna håller på med. De är ute i olika skolor i kommunen och intervjuar rektorer och gör jämförelser mellan skolorna.

– Det är en samhällsvetenskaplig fördjupning, fyller Per Hesselbom i. De får träna på vetenskaplighet och källkritik och det blir en bra förberedelse för kommande studier på universitet.

– Väldigt kul att komma ut, säger Anders Trumberg. Eleverna verkade intresserade och hade bra frågor.

Forskarförfattare

Tidigare i veckan fick Mellringeskolan i Örebro besök av forskaren och författaren Ingela Korsell, som berättade för en niondeklass om sin forskning om hur man använder olika texter i skolarbetet. Hon läste också lite ur en av sina böcker.

– När man kan fånga elever med en text är det fantastiskt, sade hon och strök under vilken stor betydelse läsandet har.

Läraren Lena Danielsson höll med och berättade hur bra det är att få in personer utifrån i skolan, det tillför mycket i undervisningen.

Även skolor utanför Örebro har fått besök. Laxå, Åsbro, Kumla, Karlskoga och Östansjö är orter som fått besök och Pihlskolan i Hällefors lånade professor Dag Stranneby, som berättade om sin forskning i elektronik och gjorde praktiska övningar med eleverna.

ForskarFredag är en del av EU-kommissionens Researchers' Night, som firas den fjärde fredagen i september varje år över hela Europa. ForskarFredag i Örebro avslutas med showen Forskar Grand Prix. Den samordnas nationellt av Vetenskap & Allmänhet och genomförs med stöd av EU-kommissionen, Vetenskapsrådet, Vinnova samt forskningsråden FAS och Formas.

Text: Linda Harradine och Lars Westberg