Fanskapet har något för alla åldrar

Fanskapet har betydelse även för vuxna. Det vill säga att det inte bara är unga som har glädje av att vara ett musikalisk fan, att gilla en speciell artist eller ett band. I en doktorsavhandling i musikvetenskap vid Örebro universitet visar Eva Kjellander vad musik kan betyda för människor.

– Att ha idoler förknippas oftast med barn och unga. Men för de unga handlar det mycket om att skapa sin egen identitet. För en vuxen person handlar fanskapet om att bli säker i sin identitet och stärka sig själv genom ett fördjupat intresse för en viss musikstil och artist, säger Eva Kjellander, som själv är ett fan till olika band och som fick sitt musikaliska uppvaknande i tioårsåldern när Abba vann Eurovisionsschlagern 1974.

Abba blev hennes idoler och kort därefter upptäckte hon Kiss och några år senare föll hon för Status Quo och hon har fortsatt att ha dessa band som favoriter.

Nyfiken på andra

– Det har varit lite olika, Kiss och Abba till och från, Status Quo mer permanent. Det här har lett till en nyfikenhet på hur andra ser på sitt fanskap. Därför har jag undersökt vuxna personer och jag har använt en metod som kallas Grounded theory som innebär att man gör omfattande intervjuer och låter resultatet växa fram ur materialet.

Via idolernas hemsidor valde hon ut vuxna personer som i tio år eller längre gillat Status Quo, Kiss eller Lasse Stefanz, två för varje band, en kvinna och en man. De två första banden utgick från hennes eget intresse, medan hon valde Lasse Stefanz för att dansbandskulturen är så extremt stor i Sverige.

– Den är mycket stor, men samtidigt nästan helt outforskad och jag ville lyfta fram dansbanden i forskningen.

Lågstatusband

Inget av de här banden har särskilt hög status bland forskare eller journalister, men fansen ser dem som äkta.

– Det handlar om att hitta strategier för att hantera livet både till vardags och fest och för fansen är idolerna ett sätt att legitimera sig själva, de upplever sig som lika äkta och naturliga som sina förebilder. All musik, oavsett genre, är viktig för den som hittar sina idoler i den, man kan inte avfärda någons musiksmak bara för att den inte anses fin nog.

Eva Kjellander har förvånats av hur stor betydelse dansbandstexterna har för dem som gillar den genren. Fansen speglar sig i texterna och upplever att de handlar om dem och deras liv vilket inte är lika tydligt för de andra banden.

– Texten har betydelse för dem också, men har en mer underordnad betydelse än för Lasse Stefanz fans.

Jag och mitt fanskap är alltså ingen klingande musikalisk avhandling, den handlar mer om musiksociologi och är en avhandling i Musikvetenskap med musikpedagogisk inriktning.

Text: Lars Westberg