Enbart ny teknik löser inte mediernas kris

– Jag har velat knyta det lokala till det globala, vikten av att beskriva det lokala med ett globalt perspektiv. Tydliga exempel är miljö- och ekonomijournalistik, det går inte att tala om miljön eller ekonomi utan att koppla ihop det med omvärlden, det är ämnen som inte stannar vid nationella gränser.
Peter Berglez har arbetat som lärare vid masterprogrammet Global Journalism, som startade vid Örebro universitet för tio år sedan. Där har studenter från hela världen, särskilt Afrika, Asien och Latinamerika mötts för att diskutera problem i sina hemländer, men också gemensamma frågor som yttrandefrihet och miljöförstöring.

Demokratiskt bidrag

– Studenterna var väldigt inriktade på problemen i det egna landet, helt naturligt eftersom de skulle återvända och ha med sig bidrag till demokratin. Men också få med sig en förmåga att knyta det lokala till det globala.
I ett projekt tillsammans med Birgitta Höjer, som handlade om klimatfrågan i medierna, fick Peter Berglez tillfälle att intervjua miljöjournalister i Sverige. Han märkte att de ofta arbetar med ett globalt perspektiv, men också att de är en marginell del av all journalistik och att de ofta är ifrågasatta. Det är vanligt att koppla globala frågor till utrikesjournalistik, men det lokala perspektivet behövs för att väva samman en helhetsbild.

Kräver kompetens

– SVT:s program Korrespondenterna är ett bra exempel, där man tar upp ett tema och belyser det utifrån olika länder i olika världsdelar. Det går att göra sådana kopplingar även i lokaljournalistiken, men det kräver en generell kompetens, som kanske saknas.
Det talas nu mycket om mediebranschens kris, papperstidningarna försvinner och medieföretagen har svårt att få betalt för innehållet i nya medier. Men Peter Berglez menar att om medierna vill ha en demokratisk funktion även i framtiden, måste de hitta sin roll i det nya medielandskapet.

– Branschen är van att tjäna pengar på en lokal journalistik, men det går inte att låtsas som om det globala perspektivet inte finns. Till exempel kommer var tredje ny lag i Sverige från EU och det borde kräva en bättre bevakning av EU.
Det räcker inte att bara bli bättre på webb och interaktion, medierna måste också förbättra sitt grunduppdrag, att berätta om världen och det är där den globala journalistiken kommer in.

Nytt masterprogram

Det tvååriga masterprogrammet Global Journalism vid Örebro universitet har intag vartannat år. Förra året drabbades rekryteringen till programmet hårt – liksom många andra program i Sverige - av att det inte längre var avgiftsfritt för studenter utanför EU att studera i Sverige. Förra hösten startade ett nytt, ett-årigt masterprogram, Journalism Connected, med samma globala fokus som Global Journalism, men mer koncentrerat på den nya tekniken.

Text: Lars Westberg