Debatt: Rektor Jens Schollin i debattartikel om nya läkarutbildningen

Ålderdomlig läkarutbildning hotar utvecklingen av vården

Vi kan inte blunda för att mer än hälften av alla läkare som får legitimation har utbildats utanför Sverige. Den svenska sjukvården behöver därför en förnyad och moderniserad läkarutbildning, och regeringen måste agera nu.

Den senaste tiden har sjukvården och läkarutbildningen varit i fokus i den offentliga debatten. Rapporteringen har handlat om att svensk vård inte längre är i världsklass, att vi har dålig tillgång till läkare samt att 50 procent av alla som får sin läkarlegitimation är utbildade utanför Sverige. Då är det lätt att koppla ihop bristerna med att det finns för få läkare och därmed föreslå fler platser på läkarutbildningarna. Visst måste vi öka antalet läkarutbildningsplatser för att Sverige ska bli självförsörjande, men det är inte det enda svaret på dessa behov.

Ett viktigt svar är också att etablera en förnyad och moderniserad läkarutbildning. För sex månader sedan presenterade en av regeringen utsedd utredare förslag på en ny läkarutbildning, men därefter har ingenting hänt. Hanteringen är ett tydligt exempel på att den svenska högskoleutbildningen inte prioriteras i regeringens forsknings- och högskolepolitik.

De senaste åren har fokus legat på forskningssatsningar med en önskan om att vinna Nobelpris och regeringens avsaknad av agerande för att utveckla högskoleutbildningarna riskerar nu att få långsiktigt negativa konsekvenser för den svenska vården.

Vi gläds på många sätt för de resurser som nu satsas på forskning, särskilt inom livsvetenskaperna. Men för att dessa investeringar ska få full effekt måste det också fokuseras på utbildningarna. Studenterna är våra framtida forskare och läkare och genom välutbildade och motiverade studenter får forskningsrönen ett brett genomslag i företag, myndigheter och inte minst i vården. Forskning och utbildning måste gå hand i hand för att vi ska kunna utveckla vården.

Vi deltog vid ett seminarium i Almedalen i somras där företrädare för Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges läkarförbund, flera universitet samt politiker från flera partier var eniga om att förslagen till en ny läkarutbildning i grunden är bra och att utredningen omgående måste ut på remiss så att utbildningen kan reformeras. Läkarutbildningen måste moderniseras och Sverige kan inte fortsätta att blunda för att mer än hälften av alla läkare som får legitimation har utbildats utomlands.

Om utredningens förslag genomförs kommer det på sikt att hantera många av de utmaningar som vården står inför såväl i dag som i framtiden. Ett ökat fokus på ledarskapet i läkarrollen kommer leda till ett bättre utnyttjande av våra gemensamma resurser. De allt tidigare och mer omfattande inslagen av patientkontakt och praktisk träning under hela utbildningen kommer också att leda till ett bättre bemötande och därmed en bättre och effektivare vård. På kort sikt är det viktigt med en fullständig finansiering av alla platser på den föreslagna nya läkarutbildningen. I utredningen föreslås en förlängning av utbildningen med en termin samtidigt som dagens obligatoriska AT-tjänstgöring integreras i utbildningen för att få läkarlegitimation. Denna extra termin måste fullfinansieras av staten genom ökade anslag till såväl universiteten som till studenternas studiemedel.

Just nu har regeringen ett färdigt förslag som rör läkarna på sitt bord. Vår rekommendation efter seminariet i Almedalen är att regeringen att snarast skickar ut förslaget på remiss och sedan prioriterar en fullständig finansiering av utbildningen. Vi är redo att utveckla en ny sexårig utbildning, men väntar fortfarande på ett klartecken från regeringen.

Jan-Olov Höög, professor i medicinsk kemi och dekanus för utbildning Karolinska Institutet

Jens Schollin, professor i pediatrik och rektor Örebro universitet