Beslutsfattande på osäkra grunder
Hur gick det till när myndigheter och organisationer fattade beslut i samband med stormen Gudrun? Och hur går det till i vanliga fall när beslut ska fattas och underlaget är osäkert? Forskare vid Örebro universitet ska undersöka det som en del i ett stort forskningsprogram som handlar om det framtida skogsbruket i Sverige med 48 forskare och ett anslag på 120 miljoner kronor.
Skogen är en betydelsefull näring för Sverige med närmare 100 000 sysselsatta och stora exportinkomster till landet. Kunskaperna som ska ligga till grund för beslut som ska gynna en uthållig utveckling av skogen är ofta osäkra och olika inblandade har också olika intressen som skapar målkonflikter. Ibland uppstår också extrema situationer, till exempel i samband med stormen Gudrun, som kräver snabba beslut.
Som en del av det stora forskningsprogrammet Future Forest - Sustainable Strategies under Uncertainty and Risk ska sociologerna professor Rolf Lidskog och universitetslektor Daniel Sjödin studera det här beslutsfattandet. Örebroforskarna har fått över två miljoner kronor till sin del under tre år, men det kan också bli en förlängning när hela programmet ska summeras under 2016.
Biologisk mångfald
– Det finns en kunskapsosäkerhet när myndigheter och organisationer ska fatta beslut om hur denna viktiga naturresurs ska förvaltas på bästa sätt, inte minst för att bevara en biologisk mångfald. Projektet ska bland annat ge ökade kunskaper om hur forskningsresultat ska kunna användas i beslutsfattandet, säger Rolf Lidskog,
Future Forest är ett mångvetenskapligt forskningsprogram, som fått fortsättningsanslag från flera håll, främst Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra och det svenska skogsbrukets forskningsinstitut Skogforsk.
Text: Lars Westberg