Barn lär sig skriva och läsa snabbare med IT-undervisning

– Barnen lär sig läsa snabbare, det vill säga de får upp hastigheten i läsningen, men framför allt förbättras skrivandet och kommunikationsförmågan oerhört mycket. Eleverna skriver längre texter med bättre struktur, tydligare innehåll och ett mer genomarbetat språk, säger Åke Grönlund.

Metoden har utvecklats och testats i skolor i Sollentuna och den bygger på att barn redan i tidig läs- och skrivutveckling kan börja med själva förståelsen. Det är inte nödvändigt att vänta tills barnen kan skriva snygga bokstäver tillräckligt snabbt för att kunna uttrycka allt de vill säga.

– Det är ett mödosamt arbete att forma bokstäver med blyertspenna, i alla fall för små barn. Men att trycka på tangenter på en dator klarar barn tidigt. Dessutom kan de kontrollera sin stavning med hjälp av talsyntes, säger Åke Grönlund.

Underlätta själva skrivandet

I Sollentuna använder skolorna surfplattor men de benämns som lärplattor för att det ska vara tydligt vad de används till. Genom att använda teknik som underlättar själva skrivandet hamnar fokus på att skapa sammanhang och barnen får utveckla sin förmåga att uttrycka sig genom att kommunicera med andra.

– Barnen får publicera berättelser på en webbsida som alla har tillgång till. Där har de möjlighet att diskutera dem med varandra och med lärare.

Eleverna kan rätta och förbättra sina texter efter inlägg från sina lärare och klasskamrater och forskarna tror att den sociala processen ökar motivationen hos eleverna. Samtidigt ökar förståelsen för hur andra förstår mina texter genom att klasskamrater kommenterar varandras berättelser.

– Elevernas självförtroende när det gäller att skriva och läsa förbättrades, speciellt bland svagare elever som ofta gick tillbaka och läste sina klasskamraters kommentarer flera gånger, säger Åke Grönlund.

Alla kan vara med på sina villkor

Det hjälpte också att alla berättelserna ser visuellt bra ut även efter eleverna har rättat och skrivit om. De förstörs inte av intryckta bokstäver, märken som är kvar efter att barnen har suddat eller skrynkliga papper från många ändringar.

– Det underlättar också för många barn att inte deras motoriska färdighet påverkar deras skrivförmåga utan allas bokstäver ser likadana ut, säger Åke Grönlund.

Tekniken gör att alla kan vara med på sina villkor. Elever som inte läsa kan använda tekniken och få texter upplästa för sig och kan kommentera på andras texter. Barn som inte hade kunnat skriva en text med papper och penna kunde inkluderas. Forskarna ser också tecken på att samma metod skulle kunna användas i matematikundervisningen.

– Resultaten är uppmuntrande och viktiga, eftersom det finns behov av bättre metoder för att lära sig läsa och skriva bra. Andelen elever som lämnar grundskolan utan godkänt betyg i svenska, matematik och engelska ökar. Dessutom ökar skillnaderna mellan hög- och lågpresterande skolor och elever, avslutar Åke Grönlund.

Text: Linda Harradine