Bakterie en bakomliggande orsak till prostatacancer

Sabina Davidsson har i sin doktorsavhandling i medicin vid Örebro universitet identifierat tre orsaker och bidragande faktorer till prostatacancer. Patienter med en kronisk inflammation, ett förändrat immunförsvar eller en ökad förekomst av bakterier, så kallade Propionibacterium acnes, verkar löpa en större risk att drabbas av en aggressiv prostatacancer.

– Min målsättning är att vi i framtiden ska kunna erbjuda individanpassade behandlingar och fler tester som kompletterar PSA-testet, säger Sabina Davidsson.

Med ett PSA-prov, ett enkelt blodprov, kan man i dag upptäcka prostatacancer men inte bedöma om tumören är potentiellt dödlig eller ofarlig. Därför är det betydligt fler män som behandlas i onödan efter provtagning än som botas från en livshotande cancer och överbehandlingen orsakar mycket onödigt lidande.

Ett viktigt steg på vägen

Därför letar forskare vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset i Örebro efter orsaker till att män utvecklar prostatacancer men också efter markörer som kan användas för att bedöma vilka män som har en aggressiv form av prostatacancer och är i behov av behandling och vilka män som klarar sig bra utan behandling eftersom deras tumör inte kommer ge dem några besvär.

Sabina Davidssons forskning är ett viktigt steg på vägen. Hennes studie är den första som har visat att bakterien Propionibacterium acnes är dubbelt så vanlig hos män med prostatacancer jämfört med friska män.

– Det gör att vi tror att prostatacancer kan läggas till listan av cancertyper som utlöses av infektioner kopplade till kronisk inflammation. Nästa steg var att undersöka om inflammationen bara har betydelse i den inledande fasen eller om den påverkar även resten av sjukdomsutvecklingen, säger Sabina Davidsson.

Ett förändrat immunförsvar

Hennes resultat visar att immunförsvaret förändras under prostatacancerutvecklingen och att sjuka män har fler regulatoriska T-celler. Det är celler som attackerar de T-celler som har till uppgift att skydda kroppen mot sjukdom och därmed gynnar de regulatoriska T-cellerna tumörens utveckling.

– Cancertumören lockar till sig regulatoriska T-celler och utsöndrar dessutom substanser som gör att de kan dela sig och bli fler. Det gör att det till slut inte finns några skyddande celler kvar och tumören kan växa utan att bli attackerad.

Kunskapen om dessa tre faktorer - kronisk inflammation, ökad förekomst av bakterier och ett förändrat immunförsvar - kan användas för att ta fram nya tester och behandlingar.

– Resultaten öppnar för framtida möjligheter med individanpassade förebyggande behandlingar. Det kan handla om att ett vaccin mot P. acnes-bakterien, antiinflammatoriska läkemedel och medicin som stärker det skyddande immunförsvaret. Prostatacancer är en komplicerad cancerform som troligtvis inte har en lösning utan många, säger Sabina Davidsson.

Text: Linda Harradine