Svaga turordningsregler ger arbetsgivaren större spelrum

– Turordningsreglerna erbjuder inte längre det skydd för lång anställningstid och mot godtycke, som var syftet med dem, säger Catharina Calleman, vars artikel ingår i boken Rätten i den ekonomiska krisen, i vilken forskare vid Örebro universitet analyserar hur avvägningar mellan olika intressen i lagstiftning och rättstillämpning förändras under ekonomiska kristider.

Catharina Calleman har undersökt hur reglerna om uppsägning på grund av arbetsbrist har tillämpats under de ekonomiska krisåren 2008-2010. Under lågkonjunkturens arbetsbrist ställs motsättningarna på sin spets. Arbetstagarsidans försök att skydda de grupper av arbetstagare, främst de äldre, som har svårt att få ett nytt arbete krockar med arbetsgivarsidans intresse av att behålla de mest kvalificerade arbetstagarna för att öka de svenska företagens produktivitet och effektivitet.

Fått stort spelrum

Catharina Callemans analys av Arbetsdomstolens beslut visar att i majoriteten av domarna har arbetsgivaren fått stort spelrum och arbetsgivarsidan vann åtta av de tio målen under den här perioden. Det har lett till att skyddslagstiftningen har försvagats.

– Till exempel tänjer domstolen på vad som kan ingå i begreppet arbetsbrist och arbetsgivarens önskemål om att sänka löner och att bli av med lågpresterande anställda tillmötesgås. Arbetsbristen kan till exempel begränsas till vissa arbetsuppgifter eller arbetstagare utan en viss kompetens.

– Arbetsgivaren får ta hänsyn till annat än rena organisationsfrågor och det kan ställa till problem - till exempel när det gäller ”whistle blowers”. I sådana fall kan det vara befogat att fråga om arbetsbristen är fingerad. Men om arbetsgivaren visar på en organisatorisk fråga bakom beslutet så bortser domstolen från om det finns personliga skäl som gör att arbetsgivare vill säga upp arbetstagaren.

Sist in, först ut

Svenskt Näringsliv vill ta bort principen ”sist in, först ut” och har istället föreslagit att turordningen ska utgå från de anställdas kompetens och skicklighet. Det finns också förslag om att avskaffa turordningsreglerna helt och till exempel återgå till en modell av samråd mellan parterna.

– Men genom att tänja på reglerna går arbetsgivarens och arbetsledningsrättens intressen redan i dag vinnande ur tvisten på bekostnad av anställningsskyddet. Ett exempel är när man vänder på ordningen som regler tillämpas.

– När arbetsgivaren får omplacera enligt paragraf sju i LAS, innan reglerna om omplacering efter turordning används, får det stora konsekvenser. En arbetsgivare kan erbjuda en icke önskad anställd med lång anställningstid andra arbetsuppgifter som hon eller han troligtvis inte vill ha och om hon eller han avböjer leder det till uppsägning. Det gör att arbetsgivaren kan använda omplacering av en anställd för att undvika att säga upp en annan.

– Redan för tolv år sedan sammanfattade jag min avhandling med att det skydd för äldre arbetstagare och mot godtycke, som turordningsreglerna skulle vara, är i det närmaste upphävt. Det intrycket har sedan dess bara förstärkts, säger Catharina Calleman.

Text: Linda Harradine

Antologin "Rätten i den ekonomiska krisen", i vilken artikeln av Catharina Calleman ingår, är utgiven av Iustus Förlag. Boken berör de områden som kanske mest omedelbart påverkas av den ekonomiska krisen som insolvens-, kredit- och skatterätten, men den behandlar också krisens vidare samhälleliga och rättsliga konsekvenser på till exempel det arbetsrättsliga och straffrättsliga området. Den består av åtta artiklar skriva av forskare inom rättsvetenskap på Institutionen för Juridik, Psykologi och Socialt arbete vid Örebro universitet.