Stöd till forskning som följer upp den nya läroplanen

– Det finns flera olika drivkrafter bakom läroplansreformer. OECD och EU har till exempel formulerat vissa nyckelkompetenser och detta har gjort att vi kan se förskjutningar i den svenska läroplanens struktur och innehåll. Det har bland annat lett till att elevers resultat har hamnat i fokus, säger Ninni Wahlström, professor i pedagogik vid Örebro universitet.

Projektet har tre nivåer och fokuserar på intentioner, implementering och konsekvenser. Ninni Wahlström kommer att undersöka hur läroplanen var avsedd att bli, hur den genomfördes och vad den uppnådde.

– Jag kommer att titta på hur läroplanen värderar kunskap och normer, följa upp hur detta utformas och tolkas av lärare och skolor och hur arbetet till sist utvärderas.

Blir läroplanerna världen över allt mer lika?

Läroplanerna påverkas av förändrade samhällsförhållanden, ekonomiska tillväxtmotiv och ökade möjligheter att jämföra individer, skolor, kommuner och länder. De internationella kunskapsmätningarna har gjort att många länder lånar och lär av de länder som faller väl ut i internationella jämförelser.

– Det transnationella samarbetet har förändrat förutsättningarna för arbetet med läroplaner. Förändringarna berör viktiga frågor om utbildning som de flesta länder står inför som till exempel utbildning för social sammanhållning och mångfald, utbildning för ett hållbart samhälle och kritisk textläsning, säger Ninni Wahlström.

Dessutom har EU varit aktiv i att följa upp nationella läroplaner för att undersöka hur de nyckelkompetenser som formulerats av OECD och EU har implementerats. Ninni Wahlström ska undersöka vilka följder allt detta får på lärares konkreta villkor för undervisning och bedömning av sina elever.

– Håller läroplanerna på att bli alltmer lika? Eller är de historiska och kulturella skillnaderna så stora att det i praktiken inte blir så trots den internationella styrningen?

Text: Linda Harradine