Socialarbetares handlingsutrymme krymper medan problemen ökar

– Problemen ökar samtidigt som socialarbetares handlingsutrymme krymper allt mer på grund av ett toppstyrt och ekonomiskt tänkande och det hindrar det sociala arbetets potential som demokratisk praktik, säger Rúna í Baianstovu, som har skrivit en doktorsavhandling i socialt arbete vid Örebro universitet.

Rúna í Baianstovu har följt socialarbetare i deras arbete med kulturell mångfald och hon hoppas att hennes forskning ska kunna hjälpa till att lösa några av de knutar som uppstår kring demokrati och samhällsintegration. Det handlar om viktiga frågor som till exempel hur ojämlikhet och utanförskap skapar samhällsstrukturer som ökar auktoritära och förtryckande praktiker som bland annat kan ge sig uttryck i hedersrelaterat våld.

Utanförskap och förtryck

– Om problem med utanförskap och förtryck ska kunna lösas måste alla människors rätt till jämlikhet i levnadsvillkor förverkligas. Samhället kräver att alla skall leva jämställt inom sina familjer, men jämställdhet förutsätter jämlikhet och mångfald, jämlikhet och jämställdhet står i motsägelsefull inbördes relation till varandra.

Denna spänning mellan individuella rättigheter och gruppers rättigheter genomsyrar arbetet inom socialtjänsten och det gäller allt fler utredningar. När likhetstänkandet, att alla har samma friheter och rättigheter, och särartsprincipen, att erkänna andra religioner och kulturers normer, står emot varandra i ett och samma ärende, leder det ofta till problem.

– När detta kopplas samman med samhällets ofta fördomsfulla och kategoriska uppfattningar om invandrare i allmänhet kan det leda till att familjemedlemmar anklagas för handlingar de inte har begått. Det kan samtidigt handla om att svagare individer i vissa grupper hamnar i kläm – deras individuella friheter och rättigheter åsidosätts. Detta är ett dilemma som socialarbetare ständigt måste hantera, säger Rúna í Baianstovu.

Risk för utsatta barn

– Socialarbetaren erbjuder stöd till människor – men inte bara till människor som vill ha och själva ansöker om detta utan även till människor som inte vill ha stöd och anser att de inte behöver detta. Min forskning visar exempelvis att det finns situationer där socialtjänsten tar kulturella hänsyn med risk att utsatta barn i olika kulturella miljöer inte får samma hjälp som andra barn. Den visar samtidigt att det finns livssituationer som socialtjänstlagen – som styr socialtjänstens arbete - inte uppfattar.

Rúna í Baianstovus utgångspunkt är den ojämlikhet mellan grupper i den svenska befolkningen som visar att etniska och sociala skiljelinjer sammanfaller i hög grad.

– Ett problem är just att socialarbetarens handlingsutrymme är begränsat. Att hantera en människas svåra livssituation och få den att "passa in" i lagstiftningen på ett sätt som gör det möjligt att hjälpa klienten är inte lätt. Därför är det viktigt ur demokratisynpunkt att lagarna ständigt förändras i lyhördhet för människors föränderliga behov. I dag tenderar det snarare vara så att klienterna ska anpassa sig till de offentliga institutionernas redan färdiga verksamhet.

Text: Linda Harradine