Ökad risk för självmord och hjärtinfarkt direkt efter cancerbesked
Personer som diagnostiserats med cancer löper en kraftigt ökad risk för självmord och död i hjärtkärlsjukdom direkt efter att de fått sjukdomsbeskedet. Det visar en ny studie gjord av forskare från Karolinska Institutet, Örebro universitet och Islands universitet, som publicerats i den ansedda vetenskapstidskriften New England Journal of Medicine.
Patienter som diagnostiseras och tvingas leva med cancer under lång tid drabbas inte sällan av psykiska besvär till följd av den svåra upplevelsen. Tidigare studier har visat att dessa patienter löper ökad risk för både självmord och hjärt- och kärlsjukdomar, något som man i första hand har tolkat som ett resultat av den emotionella börda det innebär att leva med en dödlig sjukdom eller på den ofta påfrestande cancerbehandlingen. Nyligen publicerade data från prostatacancerpatienter antyder dock att cancerbeskedet i sig kan medföra en markant ökad risk för stressrelaterad sjukdom och död.
I den nu aktuella studien i New England Journal of Medicine har en grupp forskare på Karolinska Institutet, Örebro universitet och Islands universitet följt över 6 miljoner svenskar, varav 500 000 drabbats av cancer, för att undersöka om risken för självmord och död i hjärtkärlsjukdom ökar direkt efter cancerdiagnosen. Studien är baserad på de svenska hälso- och sjukvårdsregistren och inkluderar personer som drabbats av cancer mellan 1991 och 2006.
Ingen koppling till tidigare sjukdomar
Totalt sett begick bara en liten andel av cancerpatienterna självmord direkt efter att de fått beskedet om sjukdomen. Men jämfört med personer som inte hade cancer uppvisade cancerpatienterna tolv gånger så hög risk för självmord under den första veckan efter diagnosen. På liknande sätt noterades en sex gånger högre risk att dö i hjärtkärlsjukdom under den första veckan efter cancerbeskedet, och en trefaldigt ökad risk under den första månaden. Både risken för självmord och för hjärtkärldöd sjönk sedan kraftigt under det första året. Mest markant var riskökningen vid cancerformer med sämre prognos, som till exempel lung- och bukspottkörtelcancer och minst för hudcancer.
Det faktum att riskökningen kunde ses direkt efter cancerdiagnosen och sedan sjönk med tiden gör att forskarna inte tycker att sambandet kan förklaras med cancerbehandlingen eller det plågsamma sjukdomsförloppet i sig. Inte heller sågs någon koppling till tidigare sjukdomshistoria, eftersom riskökningen noterades både bland dem som tidigare vårdats för psykiatrisk sjukdom respektive hjärtkärlsjukdom och de som inte haft dessa problem.
”Bara toppen på ett isberg”
- Med största sannolikhet är den omedelbara riskökningen en följd av den starka psykiska stress som kan framkallas i samband med ett cancerbesked, säger Katja Fall, läkare och forskare på Institutionen för hälsovetenskap och medicin vid Örebro universitet och Enheten för klinisk epidemiologi och biostatistik vid Universitetssjukhuset i Örebro, som är en av författarna.
Forskarna konstaterar i sin artikel att de tydliga hälsorisker som påvisats bland nydiagnostiserade cancerpatienter sannolikt bara är toppen på det isberg av psykiskt lidande som drabbar dessa personer. De hoppas att den nya kunskapen ska leda till ökad uppmärksamhet kring den psykiska hälsan hos patienterna och påpekar att det även för anhöriga är viktigt att känna till att cancerbeskedet kan utlösa mycket stark psykisk stress som i sämsta fall kan få livshotande följder.
- Vår förhoppning är att ökad medvetenhet och förbättrat omhändertagande av dessa patienter på sikt ska kunna leda till en minskning av risken för stressrelaterad sjukdom och död, säger Katja Fall.
Text: Karolinska Institutet och Ingrid Lundegårdh